Balkansångare (Phylloscopus orientalis) är en fågel i familjen lövsångare vars medlemmar tidigare fördes till den då mycket stora familjen Sylviidae. Fågeln häckar på Balkan och västra Asien. Vintertid flyttar den till östra delen av Sahel strax söder om Sahara i Afrika. Den är en mycket sällsynt gäst norr om sitt utbredningsområde, med bland annat ett enda säkert fynd i Sverige. Fram till mitten av 1990-talet kategoriserades den vanligtvis som en underart till bergsångare (Phylloscopus bonelli) men urskiljs numera allmänt som egen art. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Balkansångarens vetenskapliga artnamn orientalis betyder "östlig", från latinets oriens eller orientis för "öst".
Den är en liten sångare med en längd på 10,5–12 cm och den är en aning större med längre vingar än bergsångare. De adulta individerna har en matt grå hjässa och rygg (gråare än bergsångare), gulgrön övergump, ovansidan av vingen och stjärten är gröntonad med svarta inslag och tertialerna är ljuskantade. Strupen, bröstet, buken och undergumpen är vit. Näbben är liten och vass och benen är ljust gråbruna. Likt de flesta sångarna så finns det inga skillnader i täckning hos könen.
Till utseendet är bergsångaren mycket lik balkansångaren. Denna är aningen större med längre vingar. På våren syns på vingen ofta en ljusgrå vingfläck formad av blekta och slitna kanter på större täckare och tertialer. Den är också något mer brungrå och mindre grön på ovansidan. Höstfåglar är dock mycket lika varandra, ibland omöjliga att skilja åt.
Balkansångare häckar från Kroatien söder- och österut genom Balkan till Turkiet, Libanon, möjligen Syrien, norra Israel, Jordanien och västra Iran. Den är en flyttfågel som övervintrar i östra delen av Sahel i Afrika strax söder om Sahara. Under flyttningen passerar den Levanten, nordvästra Saudiarabien och Nordafrika västerut till östra Libyen samt Malta, oregelbundet även Italien. Sällsynt uppträder den längre väster- och norrut, med fynd i Storbritannien, Finland, Nederländerna, Norge och Sverige. Den har även tillfälligt setts i Tunisien samt i Mellanöstern i Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten och Oman.
Efter att SOF delade upp taxonen bonelli och orientalis i två arter kräver man beskrivningar av lockläte för att med säkerhet kunna avgöra huruvida det rör sig om bergsångare eller balkansångare. Detta gäller även för äldre observationer. Fram till och med 2018 finns endast två säkerställda observationer av balkansångare i Sverige, dels 15 maj 1992 i Visby på Gotland, dels 25 år senare med en sjungande individ 27 maj 2017 på Huvudskär i Stockholms skärgård. Ytterligare sju fynd har gjorts av obestämda berg- eller balkansångare.
Fågeln häckar i varm lövskog med huvudsakligen ek och bok, på mellan 800 och 1 800 meters höjd. Den lever av små ryggradslösa djur, men på hösten även av frukt. Häckningssäsongen är april/maj–augusti. Det kupolformade boet av gräs, löv, mossa och hår placeras väl dolt på marken.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till bara någon procent av bergsångaren, det vill säga mellan 30 000 och 80 000 vuxna individer.
