Shimlames (Periparus rufonuchalis) är en bergslevande asiatisk fågel i familjen mesar inom ordningen tättingar.
Shimla är den indiska delstaten Himachal Pradeshs huvudstad. Den har på svenska även kallats västlig simlames.
Shimlamesen är en medelstor till stor mes, störst i sitt släkte med en kroppslängd på 13 cm. Den ger ett mörkt intryck, med kort spetsig tofs och lysande vita kinder. Karakteristiskt är kombinationen av grå buk och mycket utbredd svart haklapp, ner på övre buken. Den har rostfärgat inslag i nacken, på undergumpen och kring vingknogen.
Shimlamesen återfinns i ek- och rhododendronskogar från Turkestan till västra Kina och Nepal. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Den har tidigare behandlats som samma art som sherpamesen (P. rubidiventis), men de är lokalt syntopiska.
Shimlamesen förekommer i bergsbelägna barrskogar, på mellan 1200 och 4000 meters höjd. Den är huvudsakligen stannfågel och verkar tolerera mycket låga temperaturer, men vissa rör sig till lägre nivåer vintertid. Fågeln lever av små ryggradslösa djur, frön och bär. Den häckar monogamt mellan april och juli. Ungarna matas enbart med insekter och insektslarver.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig, ganska vanlig i Nepal och mindre vanlig i nordvästra Kina.
