Fregattstormsvala (Pelagodroma marina) är en fågel i familjen sydstormsvalor inom ordningen stormfåglar. Den placeras som enda art i släktet Pelagodroma.
Nattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Te
TerrestriskSa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Havsfåglar är fåglar som har anpassat sig till liv inom marina miljöer. Havsfåglar har stor variation i fråga om livsföring, beteende och ut...
Glidflykt eller glidflygning är när en kropp tyngre än luft, rör sig genom luften utan att falla, enbart med hjälp av tryckkraft från de yttr...
So
SocialMi
MigrerarW
börjar medFregattstormsvalan är 19-21 cm lång med en vingbredd på 41-44 scm. Ovansidan är blekbrun till grå med svarta vingpennor. Undersidan är vit och har, olikt andra stormsvalor i Nordatlanten, ett vitt ansikte med en svart mask över ögat, påminnande om en simsnäppas vinterdräkt. Det karakteristiska utseendet gör att den är relativt lätt att identifiera.
Fregattstormsvalan häckar i kolonier på öar i tropiska och subtropiska vatten i Atlanten, Indiska Oceanen och Stilla havet. Den lever stora delar av livet pelagiskt men observeras sällan till havs varför dess flyttningsrutter och utbredningsområde är dåligt kända. De uppträder dock pelagiskt i Indiska Oceanen, främst Arabiska havet, och i Stilla havet österut till vattnen utanför Ecuador och Peru.
Fregattstormsvalan lever strikt pelagiskt utanför häckningstid. I kombination med att dess häckningsplatser är så avlägsna gör att den mycket sällan ses från land. Dess flykt är direkt och glidande. Den trippar på vattenytan när den födosöker. Fågeln är väldigt social, men följer inte fartyg. Liksom de flesta stormsvalor och petreller har den svårt att gå och kan endast hasande ta sig den korta sträckan till sin bohåla.
Den placeras sitt bo i jordhålor vilket bara besöks nattetid. Den lägger en kull per häckningssäsong med ett ägg som ruvas i 50-56 dagar och ungen blir flygg efter 52-67 dagar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av predation från invasiva arter samt exploater. Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till åtminstone fyra miljoner individer varav det i Europa tros häcka 77.800-111.000 par.
