Europeisk stör (Acipenser sturio) är en utrotningshotad art av släktet Acipenser, som kan uppnå en längd av 3,5 meter. Den är en anadrom fisk som lever i havet men återvänder till floder för att leka. Idag finns det bara ett vilt bestånd kvar, i Garonne i Frankrike. Arten stör ska inte förväxlas med andra störartade fiskar, som ibland kan bli benämnda "stör"; detta gäller bland annat rysk stör (Acipenser gueldenstaedti) och hus (husblosstör, beluga). Trivialnamnet är omdiskuterat; arten kallas även bara stör.
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Ov
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
So
Solitära djurMi
MigrerarAn
AnadromE
börjar medDen europeiska stören är en långsmal, rundaktig, tandlös fisk med spetsig nos och den kan uppnå en längd av 3,5 meter. Idag blir få fiskar längre än 2,15 m för honorna, 1,5 m för hanarna. Kroppsfärgen är brungrön till svartaktig på ryggen med ljusa, silveraktiga sidor och vitaktig undersida. På bakkroppen sitter ryggfenan med 30–44 mjuka fenstrålar. Analfenan har 23–30 mjuka fenstrålar. Kroppen saknar fjäll men har i stället fem längsgående rader med pansarliknande benplattor, 9–13 på ryggåsen, 24–44 på vardera sidan och 9–11 på buken. Framför den lilla munnen, mittemellan denna och nosspetsen, finns fyra skäggtömmar. Arten kan bli mycket gammal; högsta kända ålder är 100 år.
Den europeiska stören föds och leker i sötvatten, men lever resten av sitt liv i havet. En gång i tiden hade den ett stort utbredningsområde som sträckte sig utmed kusterna av norra Atlanten, i Medelhavet och Svarta havet. Idag finns bara ett bestånd kvar, i Garonne i Frankrike.
Arten lever i salt- och brackvatten nära kusten samt i flodmynningar, men går upp i floder för att leka. Under normala förhållanden leker hanen första gången vid 10–12 års ålder och honan vid 14–18. Förmodligen kan hanar leka med två års mellanrum och honorna med tre till fyra års mellanrum. Leken sker i april till juli. Under leken intar den ingen föda. Ute till havs lever den av bottendjur som blötdjur, kräftdjur, havsborstmaskar och småfisk. Likt många andra störar använder den sina skäggtömmar för att rota efter föda, vilken den sedan suger upp med munnen, som formas till ett utskjutande rör.
Den europeiska stören var fram till början av 1900-talet en viktig fisk för det kommersiella fisket. Idag finns bara ett bestånd kvar, i Garonne i Frankrike. Den senaste kända leken skedde där 1994; nästa lek väntas inte ske förrän 2014. Populationen minskar och den uppskattas till mellan 20 och 750 vuxna individer (2010). Den globala populationen har minskat med 90% under de senaste 75 åren, främst på grund av habitatförluster, tillsammans med föroreningar och fiske. En av de främsta hoten är att den tas som bifångst. På grund av detta kategoriserar IUCN arten som akut hotad ("CR", underkategorier "A2cde"+"B2ab(ii,iii,v)"). Det pågår ett uppfödningsprogram för att rädda arten och 1995 samt 2007 till 2009 släpptes uppfödda störar ut i det vilda.