Insjö
949 arter
En insjö eller bara sjö är en vattensamling som inte är en del av havet och inte heller ett vattendrag. Någon allmänt accepterad undre gräns för en sjös storlek finns inte; i Sverige räknas vattensamlingar med en yta på minst en hektar (10 000 kvadratmeter), antalet sjöar blir på så sätt nära 96 000.
Sjöar med avlopp har sött vatten medan avloppslösa sjöar vanligtvis har saltvatten. Avloppet kan ibland vara underjordiskt. När det inte finns något avlopp, avgår vattnet enbart genom avdunstning, varvid dess salter stannar kvar. Salthalten varierar inte bara mellan olika sjöar, utan även i skilda delar av samma sjö.
Sjöar kan karaktäriseras efter näringsförhållandena. De flitigast använda kategorierna är eutrof, mesotrof eller oligotrof.
Då vattnet från en sjös yta blir kallare ökar dess densitet och således sjunker vattnet till dess att det nått ett skikt av samma temperatur. Eftersom sötvatten når sin största densitet vid 3,98 °C är det vanligen temperaturen i de djupare insjöarnas bottenskikt. Under vintern kan de övre och kallare vattenskikten inte sjunka. Isbildningen sker därför på ytan – men kan i allmänhet inte tränga ned till bottnen av djupare sjöar.
En insjö eller bara sjö är en vattensamling som inte är en del av havet och inte heller ett vattendrag. Någon allmänt accepterad undre gräns för en sjös storlek finns inte; i Sverige räknas vattensamlingar med en yta på minst en hektar (10 000 kvadratmeter), antalet sjöar blir på så sätt nära 96 000.
Sjöar med avlopp har sött vatten medan avloppslösa sjöar vanligtvis har saltvatten. Avloppet kan ibland vara underjordiskt. När det inte finns något avlopp, avgår vattnet enbart genom avdunstning, varvid dess salter stannar kvar. Salthalten varierar inte bara mellan olika sjöar, utan även i skilda delar av samma sjö.
Sjöar kan karaktäriseras efter näringsförhållandena. De flitigast använda kategorierna är eutrof, mesotrof eller oligotrof.
Då vattnet från en sjös yta blir kallare ökar dess densitet och således sjunker vattnet till dess att det nått ett skikt av samma temperatur. Eftersom sötvatten når sin största densitet vid 3,98 °C är det vanligen temperaturen i de djupare insjöarnas bottenskikt. Under vintern kan de övre och kallare vattenskikten inte sjunka. Isbildningen sker därför på ytan – men kan i allmänhet inte tränga ned till bottnen av djupare sjöar.
