Dvärgrätvalen
Dvärgrätvalen (Caperea marginata) är den art i underordningen bardvalar som är minst. Dvärgrätvalen är den enda arten i släktet Caperea som i sin tur är det enda släktet i familjen Neobalaenidae. Den är sällsynt och inte särskilt väldokumenterad.
Det antas att en kalv är 1,5 till 2,2 meter lång vid födelsen - en två meter lång kalv registrerades för en hona som var cirka 6 meter lång. Storleken på en vuxen individ uppskattas med 4 till 6,5 meter och 3 000 till 3 500 kg. Troligen är honor något större än hannar – den största hannen som strandade på Bruny Island, Australien hade en längd på 6,10 meter medan den största honan som strandade vid Stanley, Tasmanien var 6,45 meter lång. Ryggen på dvärgrätvalen är mörkgrå till svart, och undersidan ljusare grå. Ofta finns ett par ljusare fläckar bakom ögonen.
Djuret lever på södra halvklotet huvudsakligen mellan 30° och 55° sydlig bredd. På grund av att djuret är så sällsynt finns inga bekräftade uppgifter om utbredningsområdet. Dvärgrätval iakttogs till exempel nära Tasmanien, Nya Zeeland, Sydafrika och vid Falklandsöarna.
Det är inte mycket känt om artens beteende. Det antas att dvärgrätvalen liksom andra rätvalar simmar långsamt och att den lever i mindre grupper. Vid ett tillfälle iakttogs 80 individer vid samma ställe, men det var troligen ett undantag. Vanligen hittas ensamma individer eller par och dvärgrätvalar som simmar tillsammans med andra valar som delfiner, långfenad grindval, vikval eller sejval. Födan utgörs av hoppkräftor och andra sorter av plankton. Angående fortplantningssättet finns bara gissningar. Troligen är honan 10 månader dräktig och den nyfödda ungen har antagligen en längd av 190 cm. Uppskattningsvis slutar honan efter 5 till 6 månader med digivning.
