Urocitellus richardsonii är en däggdjursart som först beskrevs av Joseph Sabine 1822. Den ingår i släktet Urocitellus och familjen ekorrar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Te
TerrestriskAl
Altriciella djurGr
Grävande djurFo
Fossoriala djurVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Inom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Po
PolygyniSo
SocialIn
Inte en migrantAt
Att gå i ideDvala, även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin a...
R
börjar medHanarna är med en total kroppslängd (inklusive svans) av 28 till 34 cm större än honorna. Honorna blir med svans 26 till 31 cm långa. Svansen är 5,5 till 9 cm lång. Före vinterdvalan har hanarna en vikt mellan 440 och 745 g, honorna mellan 330 och 590 g. Efter vinterdvalan väger de 290 till 500 g (hanar) respektive 120 till 290 g (honor). Pälsen har på ryggens topp en brun färg som blir ljusare fram till kroppssidorna. På undersidan är pälsen vitaktig. Ofta finns gula skuggor på pälsen.
Denna sisel förekommer i centrala Nordamerika norr om de Stora slätterna och öster om Klippiga bergen. Utbredningsområdet sträcker sig från Alberta och Manitoba i Kanada till Wyoming och södra Minnesota i USA. Habitatet utgörs av gräsmarker och jordbruksmark.
Urocitellus richardsonii gräver komplexa tunnelsystem med flera ingångar och kamrar. Gångsystemet är mellan 3,5 och 15 meter långt, och boets djupaste delar ligger mellan 0,75 och 2 meter under markytan. Kamrarna fodras med gräs och andra växtdelar. Vanligen förekommer flera bon nära varandra i vad som kan uppfattas som en koloni. Individerna äter olika växtdelar. Under våren föredrar de örter, under senare sommaren och hösten äts främst frön och frukter. Mera sällan ingår insekter i födan. Liksom andra sislar skapar arten ett matförråd för vintern. Den går i ide mellan augusti och oktober och blir åter aktiv i mars eller april.
Vanligen parar sig honorna 3 till 5 dagar efter vinterdvalan. Flera hanar strider med varandra om rätten att para sig och ofta parar sig en hona med flera hanar. Dräktigheten varar 22 eller 23 dagar och sedan föds 3 till 11 ungar, oftast 6 till 8. Honan ger di åt ungarna i 4 till 6 veckor. Ungarna lämnar boet efter en månad. De blir könsmogna vid slutet av första levnadsåret. Livslängden går upp till 6 år för honor men de flesta lever bara 2 till 4 år. Hanar blir sällan äldre än 2 år.