Hottentott-guldmullvad (Amblysomus hottentotus) är en däggdjursart som först beskrevs av Andrew Smith 1829. Amblysomus hottentotus ingår i släktet Amblysomus och familjen guldmullvadar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareIn
InsektätareTo
TorporTorpor är den kortvariga formen av dvala hos djur, som är frågan om timmar. Den ska särskiljas från exempelvis vinterdvala, där perioden av d...
Fo
Fossoriala djurTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
So
Solitära djurIn
Inte en migrantH
börjar medHottentott-guldmullvaden har på ovansidan en päls som varierar från rött till mörkaste brunt. På undersidan förekommer brun, rödbrun eller orangebrun päls. Några exemplar har en mörkbrun linje på undersidans centrum från strupen till buken. Arten har ofta ljusbrun till gulorange fläckar på kinderna. Pälsen hjälper djuren att hålla sig torra från den fukt som finns i jorden. Pälsen är tjockare på undersidan och isolerar mot kyla.
Djurets vikt varierar 37 – 85 gram, med hanarna något tyngre och större. Hanarnas kroppslängd är 115 – 135 millimeter, med en genomsnittlig vikt av 57 gram. Honorna är 105 – 135 millimeter i längd, med en genomsnittsvikt av 50 gram.
Hottentott-guldmullvadens ögon är täckta med skinn och de är helt blinda. Några ytteröron går inte att se och både öronöppningar och näsborrar är väl täckta med päls. Allt för att skydda mot jord och sand, när djuret gräver sina tunnlar.
Framtassarna är korta och försedda med fyra klor. Det tredje fingret är störst och används, tillsammans med det andra fingret, för att gräva med. Det första och fjärde fingret på tassarna är rudimentära. Baktassarna är också korta och har fem fingrar.
Hottentott-guldmullvaden har 36 tänder, enligt tandformeln 3/3, 1/1, 3/3, 2/2. Arten är liksom andra guldmullvadar zalambdodont, det vill säga har tänder i två kedjor, som möts i en vinkel.
Guldmullvadar förekommer bara i Afrika, söder om Sahara. Just denna art förekommer i sydöstra Sydafrika och i angränsande regioner av Lesotho och Swaziland. Arten är vanlig i savannen och den vistas även i skogar, marskland och i sanddyner vid kusten. Hottentott-guldmullvad når i syd busklandskapet fynbos men där är den inte vanlig. Arten hittas i trädgårdar och på golfbanor.
Arten förekommer framför allt på tempererade gräsmarker med mjuk jord, där den enkelt kan gräva sina gångar. Men den förekommer även i kustskogar och savannskogar. Den trivs i nederbördsrika områden, som har minst 500 millimeter regn per år. Den har påträffats på upp till 3000 meters höjd över havet.
De gångar den gräver kan bli mer än 200 meter långa och nå ett djup på upp till en halvmeter.
Hottentott-guldmullvaden lever av maskar, insektslarver, syrsor, snäckor, och spindlar.
Mullvadssnok, genetter, manguster och schakaler är rovdjur som har denna guldmullvad på sin meny. På natten när djuren kryper ut ur sina tunnlar tillhör tornugglan dess fiender.
Arten är inte föremål för några större hot. Den hotas dock lokalt av jakt och utsättning av gift från markägare som vill bli av med den. Tamhundar och tamkatter tar också en och annan guldmullvad.