Vanlig snytbagge (Hylobius abietis) är en skalbagge som tillhör familjen vivlar (Curculionidae). Snytbaggen betraktas av skogsindustrin som en skadeinsekt då dess levnadssätt orsakar omfattande skador på nyplanterad skog. Färska hyggen där det finns gott om stubbar är bra habitat för snytbaggen som förökar sig i stubbarna. De vuxna djuren orsakar skador genom att äta barken runt stammen på unga plantor, så kallad ringbarkning av trädplantan, något som vanligtvis resulterar i att plantan dör.
En vuxen snytbagge blir ungefär 10-13 millimeter lång (utan snyte inräknat) och är mörkbrun med oregelbundna stråk av gula eller ljusbruna hår på sina täckvingar. Benen är svarta alternativt djupt röda med en distinkt tand på dess lårben och i slutet av skenbenet. De fullvuxna larverna är mellan 14 och 16 millimeter långa, apodala (saknar fötter), krökta och är vita med brunt huvud.
Vuxna snytbaggar kan hittas året om även om dessa vanligtvis övervintrar under vintermånaderna. Snytbaggar som är redo att reproducera sig söker sig till områden med stubbar av barrträd i vilka ett ägg om gången läggs (en till två ägg om dagen) under marken invid tjocka rötter eller i jorden i närheten av dessa. Snytbaggarna kan med stor precision genom olfaktoriska signaler hitta platser att gräva ner sig i. Parningen sker vanligtvis i marken.
För att nå mognad äter vuxna snytbaggar på bark och floem av ungträd och nyplanterade barrträd (ibland äter baggen även på lövträd) något som hämmar trädets tillväxt eller gör att trädet dör.
Snytbaggarna har en tendens att ge sig på artificiellt gödslade träd, i synnerhet sådana som gödslats med fosfor. Eftersom fosforn gör att trädets floem blir mer näringsrikt blir plantorna mer attraktiva för baggarna.
