Urocyon littoralis är ett rovdjur i familjen hunddjur (Canidae) som lever endemiskt på de kaliforniska Channel Islands.
Artepitet i det vetenskapliga namnet är latin för "vid havskusten".
Urocyon littoralis tillhör bredvid präriekatträven och ökenkatträven de minsta rävarna i Nordamerika. Med en kroppslängd (utan svans) mellan 45 och 59 cm samt en genomsnittlig vikt av 1,8 (honor) till 2,0 kg (hannar) är den tydligt mindre än gråräven. Svansen är 20 till 27 cm lång. Därför är arten ett typiskt exempel på dvärgväxt på öar.
Pälsen är på ryggen, sidorna samt huvudets topp grå och på buken samt extremiteternas insida vitaktig. Mellan dessa ställen finns otydligt avgränsade orange fläckar. På varje sida av näsan förekommer svarta fläckar som efterföljas vid mungipan av vita fläckar. Svansen är likaså grå med orange skuggor med en svart strimma på ovansidan som slutar i en svart svansspets.
Artens närmaste släkting är gråräven (Urocyon cinereoargenteus) och de listas i samma släkte. Studier av djurens DNA visar tillräcklig stora differenser mellan U. littoralis och gråräven för att klassificera dem som självständiga arter. Även mellan populationerna av de olika sex öarna består genetiska skillnader och de listas därför som underarter.
Det antas att en grupp av grårävar under evolutionens lopp självständigt eller med människans hjälp flyttade till norra delen av ögruppen innan de utvecklades till den aktuella arten. Flytten ägde troligen rum för 10 400 till 16 000 år sedan.
Arten lever på alla öar i alla habitat som förekommer, till exempel skogar och gräsmarker men den undviker vanligen täta bosättningar.
Urocyon littoralis jagar vanligen på natten men kan även vara aktiv på dagen. Hannar och honor bildar allmänt monogama par som lever i ett revir som är med 0,15 till 0,85 km² påfallande litet. Revirets gränser markeras med urin och avföring samt försvaras av hannen. Ibland kan könsmogna ungar från tidigare kullar tillåtas i territoriet. Jakten utförs vanligen ensam.
Arten är allätare och livnär sig främst på insekter och frukt, men kan också ta ryggradsdjur som smågnagare och fåglar samt mera sällan ödlor, groddjur, blötdjur och mänskligt avfall. Vanligen beror födans sammansättning av utbredningsområdet.
Parningen äger oftast under april rum och nyare studier tyder på att vissa honor har en fördröjd embryoutveckling. Därför föds ungarna mellan februari (nästa år) och maj. Den egentliga dräktigheten uppskattas med 50 dagar. Födelsen sker i lyan som anläggs mellan stenar, i täta buskar eller under trädrötter. Oftast föds en till tre ungar per kull och i undantagsfall upp till fem ungar. Honan slutar under mitten eller vid slutet av juni med digivning och i september blir de flesta ungar självständiga.
Arten har med en skunk (Spilogale gracilis amphiala) och förvildade tamkatter bara ett fåtal konkurrenter om samma föda. Rävens främsta naturliga fiende var tidigare kungsörnen som dödade många individer. Introduceringen av tamsvinet som lockade många rovfåglar till ögruppen försämrade rävens situation. Många individer dog dessutom av införda sjukdomar som vanligen drabbar hunddjur, till exempel valpsjuka.
Om individerna undviker alla faror kan de leva upp till 10 år.
