Grottlira (Puffinus spelaeus) är en utdöd stormfågel i familjen liror som häckade på Nya Zeeland.
Ovipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Havsfåglar är fåglar som har anpassat sig till liv inom marina miljöer. Havsfåglar har stor variation i fråga om livsföring, beteende och ut...
S
börjar medGrottliran var lik sina närmaste släktingar huttonlira och nyazeelandlira, men mindre. Vingens proportioner liknar nyazeelandliran snarare än den mer långvingade huttonliran, vilket tyder på att grottliran var mer eller mindre en stannfågel. De tre arterna häckade allopatriskt, där grottliran föredrog fuktigare skogar och bergstrakter liksom mer kustnära lokaler. Födan bestod troligen av småfisk och kräftdjur som den fångade i intilliggande Tasmanska havet året runt.
Grottliran blev känd 1991 genom subfossil som återfanns i grottor på västra och nordvästra Sydön, Nya Zeeland och beskrevs 1994 av Richard Holdaway och Trevor Worthy. Typlokalen är grottan Te Anan Titi, därav namnet. Benlämningarna är från slutet av pleistocen till sen holocen. Grottliran häckade med säkerhet vid eller nära typlokalen, möjligen på klipphyllor utmed Fox River nära grottan Te Ana Titi, eftersom nästan 10% av benlämningarna är från ungar. DNA-studier visar att den var nära släkt med likaledes nyzeeländska lirorna huttonlira och nyazeelandlira.
