Långnäbbad mås (Chroicocephalus genei) är en medelstor mås som förekommer i Medelhavsområdet och västra Asien, nära släkt med skrattmåsen.
Auktorn Brême hedrade den italienska naturforskaren Giuseppe Gené när han gav fågeln dess vetenskapliga artnamn Larus genei. Arten har tidigare kallats smalnäbbad mås på svenska.
Långnäbbad mås är något större än skrattmåsen, som den annars liknar. Den har dock inte någon svart hätta. Huvudet och den mörkröda näbben har ett långsträckt och spetsigt utseende, och fågeln ser även rätt långhalsad ut. Benen är, liksom näbben, mörkt röda och den långnäbbade måsens iris är gul till färgen. Adult fågel i sommardräkt har ett rosaaktigt bröst. Det tar två år för den att få adult dräkt.
Långnäbbad mås häckar på öar och kustlaguner runt Medelhavet och kring nordvästra Indiska oceanen, i exempelvis Pakistan. Arten är delvis en flyttfågel, som ofta övervintrar söderut i Nordafrika och Indien, medan vissa övervintrar i Västeuropa. En vilsekommen individ observerades i april 1976 vid Antigua i Karibien. I Sverige har arten observerats endast två gånger, dels 1992 vid Furilden på Gotland, dels 1994 i Övre Föret strax söder om Uppsala.
Långnäbbad mås häckar i kolonier, placerar sitt bo på marken och lägger upp till tre ägg. Liksom de flesta andra måsar lever den i flock på vintern. Det är inte en pelagisk art och den ses sällan på havet långt från kusten.
Långnäbbad mås är även en av de fåglar för vilka Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds (AEWA) gäller. Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till mellan 310 000 och 380 000 individer, varav det i Europa tros häcka 35.900-57.300 par.
