Grålämmel
Stäpplämmel eller grålämmel (Lagurus lagurus) är en gnagare i underfamiljen sorkar och placeras som ensam art i släktet Lagurus. Den förekommer i västra och centrala Asien.
Cr
CrepuskulärNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Fo
FolivoraVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fo
Fossoriala djurTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Sa
SamladeVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygynandriPo
Polygama djurPolygami, eller månggifte, står i motsats till monogami, det vill säga äktenskap mellan två personer. Följande terminologi brukar användas f...
So
SocialMi
MigrerarS
börjar medStäpplämmelns päls är på ovansidan grå (ibland med kanelbrun skugga) med en påfallande mörk strimma. Undersidan är vitaktig. Kroppslängden ligger mellan 8 och 12 centimeter och därtill kommer svansen som bara är en centimeter lång. Stäpplämmeln kännetecknas dessutom av små öron som nästan är gömda i pälsen. Hos honor förekommer åtta spenar.
Idag sträcker sig artens utbredningsområde från östra Ukraina till östra Mongoliet och nordöstra Kina. Stäpplämmeln lever i låglandet och i bergstrakter upp till 2800 meter över havet. Omkring 1900 fanns arten även i västra och mellersta Ukraina men där blev djuret utrotad. Man har funnit fossil av arten från pleistocen då den levde på stäpper över stora delar av Europa.
Trots namnet är stäpplämmeln inte närmare släkt med lämlarna i tribuset Lemmini. Dess närmaste släktingar utgörs troligen av amerikansk grålämmel och jordsorkarna.
Under år med stora populationer hittas ofta bon av 30 till 50 stäpplämlar på en hektar land. Habitatet utgörs främst av stäpper och halvöknar men i år med stort antal individer förekommer de även på jordbruksmark och på ängar för boskapsdjur. Vid dessa tider räknas de som skadedjur för sädesväxter.
Stäpplämlar skapar underjordiska bon som ligger cirka 90 centimeter under marken. Den centrala kammaren har en diameter av ungefär 10 centimeter och polstras med växtdelar. Djuret är främst aktiv på natten och vilar på dagen i bon. Födan utgörs av olika växter som ibland kompletteras med insekter. Honor kan para sig upp till 6 gånger per år och per kull föds cirka 5 ungar.