Sugar glider
Korthuvad flygpungekorre (Petaurus breviceps) är en liten flygpungekorre som på engelska kallas för Sugar glider för att den gillar sötsaker. Den kan glidflyga upp till 45-100 meter.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Ar
ArborealAl
Altriciella djurGl
Glidflygande djurGlidflykt eller glidflygning är när en kropp tyngre än luft, rör sig genom luften utan att falla, enbart med hjälp av tryckkraft från de yttr...
To
TorporTorpor är den kortvariga formen av dvala hos djur, som är frågan om timmar. Den ska särskiljas från exempelvis vinterdvala, där perioden av d...
Po
PolygyniMy
Mycket socialtKo
KolonialEn koloni är i biologi en större mängd individuella organismer av samma art som lever tätt ihop, ofta till fördel för hela kolonin. Ibland ka...
In
Inte en migrantS
börjar medGl
Glidande DjurDe blir upp till 40 cm långa och väger drygt ett hekto (ibland upp till 170g). Kroppslängden (huvud och bål) är 15 till 21cm och svanslängden är 16,5 till 21cm. Ovansidan är täckt av ljusgrå päls och på undersidan förekommer ännu ljusare grå päls. Kännetecknande är en svart strimma från nosen över huvudet och ryggen till bakdelen. I ansiktet finns ytterligare en svart strimma per sida. Pälsen är mjuk och svansen är yvig, ibland med en vit spets. Arten kan glidflyga med hjälp av flygmembranen som sträcker sig från handleden till fotleden. Med hjälp av händerna samt av fötterna som har en motsättlig stortå kan flygpungekorren hålla sig fast på grenar. Arten putsar pälsen med den förenade andra och tredje tån av bakfoten.
Korthuvad flygpungekorre lever naturligt i östra och norra Australien, Nya Guinea och i Bismarckarkipelagen. Den har senare blivit introducerad till Tasmanien i Australien.
Flera nära besläktade individer bildar en liten flock som försvarar ett revir. Flockens alfahanne markerar andra gruppmedlemmar samt nästet med körtelvätska från körteln som ligger på bröstet.
Födan består av kåda och sav (främst från eukalyptus), nektar och ett stort urval insekter. Dieten varierar med årstiden, på sommaren och våren är det mest insekter medan det på vintern är mer kåda och sav. Den har observerats kunna ta insekter under glidflygning.
Honan föder oftast två ungar per kull. De lever efter födelsen två månader i moderns pung (marsupium). Sedan stannar de en tid till i boet.