Amerikansk skata (Pica hudsonia) är en kråkfågel inom släktet skator som återfinns i västra halvan av Nordamerika. Den amerikanska skatan utmärker sig genom att bygga kupolformade bon och för att vara en av endast fyra nordamerikanska sångfåglar vars stjärt utgör hälften eller mer av kroppens totala längd (de andra är gulnäbbad skata, saxstjärtstyrann och gaffelstjärtstyrann).
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Ar
ArborealTe
TerrestriskAl
Altriciella djurOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialFl
FlockarMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
In
Inte en migrantB
börjar medSv
Svartvita DjurAmerikansk skata är en medelstor (45–60 cm) kråkfågel med lång glänsande stjärt och svart näbb. Fjäderdräkten är svartvit, med svart på huvud, bröst, rygg, vingar och stjärt men vit buk och vitt på skapularer och handpennor. Den är näranog identisk med den europeiska skatan, men är något mindre men med längre stjärt samt har grönare toner på vingarna och blå, ej brun, ögoniris hos förstaårsungar. Även lätena skiljer sig, med tydligt långsammare tjattrande och ett unikt gnyende ljud som den endast delar med gulnäbbad skata.
Amerikansk skata förekommer i Nordamerika från Alaska och Yukon till västra Kanada och västra USA. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Fågeln är vanlig i prärier och parkliknande landskap med spridda träd. Där ses den vanligen i smågrupper på jakt efter både frön och animalisk föda som den mestadels hittar på marken. Bobygge inleds i slutet av januari och februari.
Arten har ett stort utbredningsområde och det finns inga tecken på vare sig några substantiella hot eller att populationen minskar. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).
