Östlig gorilla (Gorilla beringei) är en art i släktet gorillor bland primaterna. Den är allmänt lite större än den västliga gorillan.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fo
FolivoraTe
TerrestriskAr
ArborealAl
Altriciella djurVi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Vä
Växtätande djurPo
PolygyniSo
SocialDo
DominanshierarkiIn
Inte en migrantE
börjar medGi
Gigantiska DjurHanar når en kroppslängd (huvud och bål) av 1,0 till 1,2 meter och väger 120 till 209 kilogram. När de ställer sig på bakbenen kan de vara 1,60 till 1,95 meter höga. Honor är med en vikt av 70 till 98 kilogram tydlig mindre. Armarna kan hos hanar vara upp till 1,10 meter långa. Östlig gorilla saknar svans.
Förutom vad gäller storleken skiljer sig den östliga gorillan från den västliga arten genom pälsens färg som vanligen är mörkare. Den gråa pälsen som är kännetecknande för gamla hanar förekommer till skillnad från den västliga gorillan endast på individernas rygg.
Arten delas i två underarter:
Östlig gorilla lever i flockar som kan ha 2 till lite över 50 medlemmar. De flesta flockar bildas av cirka 10 medlemmar. Flocken bildas antingen av flera vuxna hanar och honor samt deras ungar eller som ett harem med en hane och några vuxna honor samt ungar. Dessutom förekommer ungkarlsflockar. För att styrka det sociala bandet förekommer pälsvård. Oftast är det en moder och hennes unge som ger sig ömsesidig pälsvård. Dominanta djur får vanligen vård av individer som är lägre i hierarkin.
Med undantag av höga bergstrakter lever östlig gorilla och schimpans i samma utbredningsområde. De har avvikande sätt att söka efter föda och därför förekommer sällan direkt kontakt mellan arterna.
Honor kan allmänt para sig under alla årstider. Hos östlig låglandsgorilla föds de flesta ungar mellan maj och juli. Honan är cirka 255 dagar dräktig och sedan föds nästan alltid en enda unge som väger ungefär 2 kg. När tvillingar föds dör vanligen en av ungarna efter kort tid. Honor som är 14 år könsmogna föder i genomsnitt 4,6 ungar under tiden. När ungen dör innan den blir vuxen kan honan föda en ny unge två år senare. Ungen diar sin mor 3 till 4 år. Honor har sin första kopulation efter 7 eller 8 år men de är ytterligare 2 år sterila och föder sin första unge efter cirka 10 år. När ungarna inte får skydd av en alfahane kan det förekomma att en annan hane som inte är ungens far dödar ungdjuret. Så blir honan snabbare parningsberedd.
En ålder av 6 år nås av ungefär 60 procent av individerna. Hanar dör oftast när de är 24 till 30 år gamla. Honor kan bli äldre och den äldsta kända individen levde 45 år.
Bergsgorillor och östliga låglandsgorillor skiljer sig även i valet av födoämnen. Medan de bergsgorillor främst äter blad har östliga låglandsgorillor även frukter som föda. Bergsgorillans levnadssätt är också bättre utforskat än beteendet hos den östliga låglandsgorillan.
