Endemiska djur i Turkiet








Neurergus strauchii
Neurergus strauchii är en groddjursart som först beskrevs av Franz Steindachner 1887. Neurergus strauchii ingår i släktet Neurergus och familjen vattensalamandrar. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Upptäck mer
Neurergus strauchii
Lyciasalamandra billae
Lyciasalamandra billae är en groddjursart som först beskrevs av Franzen och Klewen 1987. Lyciasalamandra billae ingår i släktet Lyciasalamandra och familjen vattensalamandrar. IUCN kategoriserar arten globalt som akut hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Upptäck mer
Lyciasalamandra billae
Lyciasalamandra flavimembris
Lyciasalamandra flavimembris är en groddjursart som först beskrevs av Mutz och Sebastian Steinfartz 1995. Lyciasalamandra flavimembris ingår i släktet Lyciasalamandra och familjen vattensalamandrar. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Upptäck mer
Lyciasalamandra flavimembris
Lyciasalamandra antalyana
Lyciasalamandra antalyana är en groddjursart som först beskrevs av Basoglu och Baran 1976. Lyciasalamandra antalyana ingår i släktet Lyciasalamandra och familjen vattensalamandrar. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Upptäck mer
Lyciasalamandra antalyana
Lyciasalamandra fazilae
Lyciasalamandra fazilae är en groddjursart som först beskrevs av Basoglu och Mehmet K. Atatür 1974. Lyciasalamandra fazilae ingår i släktet Lyciasalamandra och familjen vattensalamandrar. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Upptäck mer
Lyciasalamandra fazilae
Lyciasalamandra atifi
Lyciasalamandra atifi är en groddjursart som först beskrevs av Basoglu 1967. Lyciasalamandra atifi ingår i släktet Lyciasalamandra och familjen vattensalamandrar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.Denna vattensalamander förekommer i sydvästra Anatolien. Den lever i kulliga områden och i bergstrakter upp till 1500 meter över havet. Lyciasalamandra atifi vistas i fuktiga skogar, ofta nära vattenansamlingar. Honor lägger inga ägg utan föder ...
en eller två ungar efter ett år dräktighet. Ungarna genomgår metamorfosen i moderns kropp.Beståndet hotas av skogsbruk och av bränder. Dessutom fångas flera exemplar för vetenskapliga undersökningar. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten på grund av den begränsade utbredningen som starkt hotad (EN).
Upptäck mer
Lyciasalamandra atifi
Turkisk bergshuggorm
Turkisk bergshuggorm, Montivipera albizona är en ormart som beskrevs av Nilson, Andrén och Flärdh 1990. Montivipera albizona ingår i släktet Montivipera och familjen huggormar. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade.
Upptäck mer
Turkisk bergshuggorm
Montivipera wagneri
Montivipera wagneri är en ormart som beskrevs av Nilson och Andrén 1984. Montivipera wagneri ingår i släktet Montivipera och familjen huggormar. IUCN kategoriserar arten globalt som akut hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.Denna huggorm förekommer endemisk i östra Turkiet. Den vistas i bergstrakter mellan 1200 och 2000 meter över havet. Arten lever i klippiga områden, ofta nära vattenansamlingar med en tätare växtlighet. Honor föde ...
r 10 till 12 levande ungar (ovovivipari) per tillfälle.
Upptäck mer
Montivipera wagneri
Montivipera bulgardaghica
Upptäck mer
Montivipera bulgardaghica
Lacerta pamphylica
Lacerta pamphylica är en ödleart som beskrevs av Schmidtler 1975. Lacerta pamphylica ingår i släktet Lacerta och familjen lacertider. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Upptäck mer
Lacerta pamphylica
Acanthodactylus harranensis
Upptäck mer
Acanthodactylus harranensis
Darevskia bendimahiensis
Darevskia bendimahiensis är en ödleart som beskrevs av Josef Eiselt och SCHMIDTLER 1994. Darevskia bendimahiensis ingår i släktet Darevskia och familjen lacertider. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Upptäck mer
Darevskia bendimahiensis
Anatololacerta danfordi
Upptäck mer
Anatololacerta danfordi
Darevskia sapphirina
Darevskia sapphirina är en ödleart som beskrevs av Schmidtler 1994. Darevskia sapphirina ingår i släktet Darevskia och familjen lacertider. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Upptäck mer
Darevskia sapphirina
Darevskia uzzelli
Darevskia uzzelli är en ödleart som beskrevs av Ilya Sergeevich Darevsky och DANIELYAN 1977. Darevskia uzzelli ingår i släktet Darevskia och familjen lacertider. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Upptäck mer
Darevskia uzzelli
Darevskia bithynica
Upptäck mer
Darevskia bithynica
Asaccus barani
Upptäck mer
Asaccus barani
Vulpes vulpes kurdistanica
Upptäck mer
Vulpes vulpes kurdistanica
Acomys cilicicus
Acomys cilicicus är en däggdjursart som beskrevs av Friederike Spitzenberger 1978. Acomys cilicicus ingår i släktet taggmöss och familjen råttdjur. Inga underarter finns listade.
Upptäck mer
Acomys cilicicus
Spermophilus taurensis
Upptäck mer
Spermophilus taurensis
Dryomys laniger
Dryomys laniger är en däggdjursart som beskrevs av Heinz Felten och Gerhard Storch 1968. Dryomys laniger ingår i släktet trädsovare, och familjen sovmöss. IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.Denna sovmus förekommer i Taurusbergen i Turkiet. Arten lever i regioner som ligger mer än 1500 meter över havet. Habitatet utgörs av klippiga områden med glest fördelade träd, bland annat Cedrus ...
libani, äkta cypress, Abies cilicica, Quercus coccifera och arter av ensläktet.Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 81 till 96 mm, en svanslängd av 51 till 74 mm och en vikt av 14 till 28 g. Den har 14 till 18 mm långa bakfötter och 11 till 16,5 mm långa öron. Dryomys laniger är lite mindre än de andra två arterna i samma släkte. Den har gråaktig päls på ovansidan och krämfärgad päls på undersidan. Kännetecknande är den smala brunsvarta ringen kring varje öga (andra trädsovare har en stor mörk ansiktsmask). Även svansen är grå på toppen och vitaktig på undersidan och gränsen är mera tydlig än hos andra trädsovare.Individerna är främst aktiva på natten och de äter huvudsakligen insekter (främst skalbaggar och gräshoppor) som kompletteras med olika växtdelar. Arten håller från senare oktober till början eller mitten av april vinterdvala. Arten har fotsulor med bra vidhäftning som ger den bättre förmågan att klättra i klippig terräng. Liksom geckoödlor har denna sovmus många lameller på sulorna. I utbredningsområdet finns många bergssprickor där Dryomys laniger kan gömma sig. Dräktiga honor hittades i juni och ungar iakttogs tidigast i augusti. Antagligen har honor bara en kull per år med 3 till 5 ungar.
Upptäck mer
Dryomys laniger
Crocidura arispa
Crocidura arispa är en däggdjursart som beskrevs av Friederike Spitzenberger 1971. Crocidura arispa ingår i släktet Crocidura, och familjen näbbmöss. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.Denna näbbmus förekommer i södra Turkiet i Taurusbergen. Arten vistas där i klippiga områden.
Upptäck mer
Crocidura arispa
Microtus anatolicus
Microtus anatolicus är en gnagare i släktet åkersorkar som förekommer i centrala Turkiet. Populationen infogades en längre tid i Microtus dogramacii och den godkänns sedan 2002 som art.
Upptäck mer
Microtus anatolicus
Microtus dogramacii
Microtus dogramacii är en gnagare i släktet åkersorkar som förekommer i Turkiet. Den är nära släkt med Microtus guentheri men den har en avvikande karyotyp.Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 99 till 125 mm, en svanslängd av 18 till 26 mm och en vikt av 19 till 37 g. Sorken har 16 till 21 mm långa bakfötter och 8 till 12 mm långa öron. Pälsen på ovansidan är gulbrun som hos Microtus socialis eller lite mer gulaktig. Händer, fötter och svansens undersida ...
är täckta av ljusare till vit päls.Fram till 2005 var arten känd från tre ställen i centrala Turkiet som ligger cirka 450 km ifrån varandra. Individerna hittades i kulliga områden mellan 200 och 800 meter över havet. Habitatet utgörs av gräsmarker, jordbruksmark och andra öppna landskap.Troligen fortsätter fortplantningen under den kalla årstiden. En hona i fångenskap hade en kull med tre ungar.Enligt IUCN finns inga allvarliga hot för artens bestånd. Microtus dogramacii listas därför som livskraftig (LC).
Upptäck mer
Microtus dogramacii