Åkersparv (Spizella pusilla) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar. Den häckar i centrala och östra Nordamerika. Vintertid förekommer den i sydöstra USA, men även in i nordöstra Mexiko.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Gr
GranivoreVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Te
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Ovipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialFl
FlockarMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
De
Delvis migrerandeF
börjar medÅkersparvar är relativt små (12–15 cm) och slanka sparvar med kort, konformad näbb, rundat huvud och rätt lång stjärt. Undersidan är ljusgrå med mjukt orangefärgad anstrykning. På ovansidan kontrasterar den svartstreckat bruna ryggen mot grått på övergump och stjärt. Vingarna har två svaga vingband.
Huvudet är karakteristiskt ljusgrått med rostfärgad hjässa och ett brett rostfärgat streck bakom ögat. Strupen är vitaktig och kantad av mjukt rostorange strupsidesstreck. Runt ögat syns en tydlig vit ögonring och näbben är skär.
Åkersparv förekommer i östra och centrala Nordamerika och behandlas antingen som monotypisk eller delas in i två underarter med följande utbredning:
Åkersparven häckar i igenväxta fält med spridda buskar och träd, gärna med inslag av törnbuskar som björnbär och rosenbuskar. Vintertid ses den i liknande miljöer, som skogsbryn och betesmarker, och under flyttningen kan den ses i förortsmiljöer. Födan består av gräsfrön vintertid, medan den övergår till en blandning av frön och insekter när våren närmar sig. Ungarna matas med insekter och spindlar.
Fågeln häckar från månadsskiftet april–maj till början av augusti. Den kan lägga upp till hela fem kullar per häckningssäsong. För varje kull bygger den ett nytt bo, det första på marken och sedan högre och högre upp i buskar och träd i skydd från ormar och andra predatorer. Varje kull innehåller ett till fem ägg som ruvas i tio till 17 dagar, varefter ungarna är flygga efter ytterligare fem till åtta dagar. Åkersparven är utsatt för boparasitism av brunhuvad kostare. I vissa områden i Iowa och Illinois innehåller mellan 50 och 80 procent av alla bon ett kostareägg.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 9,3 miljoner individer.
