Orthogeomys grandis är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas 1893. Orthogeomys grandis ingår i släktet Orthogeomys och familjen kindpåsråttor. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 16 underarter.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Fr
FrugivoreGr
GranivoreVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Li
LignivoreZo
ZoochoryFo
Fossoriala djurTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygyniPo
Polygama djurPolygami, eller månggifte, står i motsats till monogami, det vill säga äktenskap mellan två personer. Följande terminologi brukar användas f...
So
SocialG
börjar medVuxna exemplar är med svans 33,5 till 40,5 cm långa, svanslängden är 9,5 till 14,0 cm och vikten varierar mellan 480 och 985 g. Arten har 4,4 till 5,5 cm långa bakfötter och 0,9 till 1,3 cm stora öron. Orthogeomys grandis har i bergstrakter ganska tät päls på ovansidan som har en mörkbrun till svartbrun färg. Undersidans päls bildas hos populationer i bergstrakter av glest fördelade hår som har samma färg som på ovansidan. Denna jättekindpåsråtta har i låglandet och i torra områden även på ovansidan gles päls. På svansen saknas hår och fötternas ovansida är ofta vitaktig. På bakhuvudet kan vitaktiga fläckar förekomma. Liksom andra släktmedlemmar har arten en fåra i de övre framtänderna. Tandformeln är I 1/1, C 0/0, P 1/1, M 3/3, alltså 20 tänder i hela tanduppsättningen.
Denna gnagare skapar underjordiska bon där den stannar största delen av livet. Individerna kan vara dag- och nattaktiva. Födan utgörs främst av rötter av trädet Hymenaea courbaril eller av andra växter. I odlingsområden betraktas arten som skadedjur när den äter delar av kakaoträdet, av arter av banansläktet, av träd från släktet Hevea (inklusive kautschuk), av arter av majssläktet, av risplantor samt av växter från släktet Nephelium.
