Kerguelen

2 arter

Kerguelenöarna (franska: Îles Kerguelen, men officiellt Archipel des Kerguelen), uttalad ), även känd som Ödemarksön (Îles de la Désolation på franska), är ett franskt utomeuropeiskt territorium (territoire d'outre-mer) i Korsika). Det högsta berget på Kerguelen Mont Ross, når 1 850 m.ö.h. Ön har många glaciärer och klimatet är kallt och blåsigt. Medeltemperaturen vid havsnivå över hela året är 4,6 °C och den varmaste månaden februari har en medeltemperatur av 7,9 °C samt den kallaste månaden augusti som har +2,1 °C. I bergen är det kallare. Området saknar inhemsk befolkning och förvaltas direkt från Frankrike som en del av de Franska sydterritorierna (T.A.A.F.).

Fauna

Arkipelagens ömtåliga ekologiska system har blivit hårt drabbat av människans påverkan. Fångster av sälar och pingviner minskade bestånden nästan så kraftigt att de var nära utrotning. Först efter inrättandet av skyddsåtgärder och begränsningar för djurfångster har ögruppens arter fått möjligheten att återhämta sig.

Idag finns åter en mångfaldig fågelpopulation på ögruppen. Bland kännetecknande fågelgrupper kan nämnas pingviner, stormfåglar, albatrosser, labbar och skarvar som den endemiska arten kerguelenskarv (Leuocarbo verrucosus). Ögruppen har även en egen art av andfåglar, kerguelenand (Anas eatoni). Enligt uppskattningar lever 10 till 20 miljoner fåglar på och omkring Kerguelen och 18 procent av dessa är pingviner.

Kungspingvinen häckar i stora kolonier vid släta kustlinjer, till exempel vid Baie Larose (Larosebukten, efter Ferdinand Larose) eller på halvön Courbet (namnet syftandes på Gustave Courbet) nära Cap Ratmanoff (namngivet efter topografikern M. de Ratmanoff). Macaronipingvin och klipphopparpingvin har däremot sina bon i branta kustavsnitt.

Bland däggdjur är sjöelefanter kännetecknande, men även andra sälar som antarktisk pälssäl och sjöleopard syns vid kustlinjen.

På ögruppen förekommer olika flugor och fjärilar som saknar vingar. På grund av stora vindhastigheter har dessa insekter en fördel gentemot släktingar med vingar.

Sedan människans ankomst till Kerguelen har det införts flera nya djurarter, till exempel tamfår, renar och kaniner. Mer av misstag har tamkatter utbrett sig, härstammande från förvildade skeppskatter.

visa mindre

Kerguelenöarna (franska: Îles Kerguelen, men officiellt Archipel des Kerguelen), uttalad ), även känd som Ödemarksön (Îles de la Désolation på franska), är ett franskt utomeuropeiskt territorium (territoire d'outre-mer) i Korsika). Det högsta berget på Kerguelen Mont Ross, når 1 850 m.ö.h. Ön har många glaciärer och klimatet är kallt och blåsigt. Medeltemperaturen vid havsnivå över hela året är 4,6 °C och den varmaste månaden februari har en medeltemperatur av 7,9 °C samt den kallaste månaden augusti som har +2,1 °C. I bergen är det kallare. Området saknar inhemsk befolkning och förvaltas direkt från Frankrike som en del av de Franska sydterritorierna (T.A.A.F.).

Fauna

Arkipelagens ömtåliga ekologiska system har blivit hårt drabbat av människans påverkan. Fångster av sälar och pingviner minskade bestånden nästan så kraftigt att de var nära utrotning. Först efter inrättandet av skyddsåtgärder och begränsningar för djurfångster har ögruppens arter fått möjligheten att återhämta sig.

Idag finns åter en mångfaldig fågelpopulation på ögruppen. Bland kännetecknande fågelgrupper kan nämnas pingviner, stormfåglar, albatrosser, labbar och skarvar som den endemiska arten kerguelenskarv (Leuocarbo verrucosus). Ögruppen har även en egen art av andfåglar, kerguelenand (Anas eatoni). Enligt uppskattningar lever 10 till 20 miljoner fåglar på och omkring Kerguelen och 18 procent av dessa är pingviner.

Kungspingvinen häckar i stora kolonier vid släta kustlinjer, till exempel vid Baie Larose (Larosebukten, efter Ferdinand Larose) eller på halvön Courbet (namnet syftandes på Gustave Courbet) nära Cap Ratmanoff (namngivet efter topografikern M. de Ratmanoff). Macaronipingvin och klipphopparpingvin har däremot sina bon i branta kustavsnitt.

Bland däggdjur är sjöelefanter kännetecknande, men även andra sälar som antarktisk pälssäl och sjöleopard syns vid kustlinjen.

På ögruppen förekommer olika flugor och fjärilar som saknar vingar. På grund av stora vindhastigheter har dessa insekter en fördel gentemot släktingar med vingar.

Sedan människans ankomst till Kerguelen har det införts flera nya djurarter, till exempel tamfår, renar och kaniner. Mer av misstag har tamkatter utbrett sig, härstammande från förvildade skeppskatter.

visa mindre