Klaasglansgök (Chrysococcyx klaas) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar.
Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Klaas, en Khoikhoijägare och samlare som medföljde den franske upptäcktsresanden François Levaillant på sina expeditioner i Sydafrika.
Klaasglansgöken är med en kroppslängd på 18 centimeter en mycket liten gök. Hanen är glänsande grön ovan med ett litet vitt streck bakom det mörka ögat, medan undersidan är snövit med mörkgröna fläckar på bröstsidorna. Honan är bronsgrön ovan, under fint rostbandad samt har blekbruna ögon. I flykten visar båda könen vita yttre stjärtpennor, hanen även vita täckare på undersidan av vingarna. Ungfågeln liknar honan, men kraftigare bandad under och även ovan. Lätet är en upprepad vissling: fuiii-fi fuiii-fi.
Fågeln är vida sprid i Afrika söder om Sahara, från södra Mauretanien och Senegal österut till Eritrea, Etiopien, söderut till Sydafrika, inklusive ön Bioko i Guineabukten. Den förekommer även på sydvästra Arabiska halvön, i sydvästra Saudiarabien och västra Jemen. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Klaasglansgöken förekommer öppet skogslandskap, buskområden och trädgårdar från havsnivån till 3000 meters höjd, ofta i fuktigare områden än liknande didrikglansgöken. Den för ett tillbakadraget liv och framför allt honan ses sällan. Fågeln lever av insekter, huvudsakligen fjärilslarver men även fjärilar, skalbaggar, termiter och små hopprätvingar. Klaasglansgöken är boparasit på olika sorters sångare, solfåglar, flugsnappare och glasögonfåglar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanligt förekommande.
