Präriespov (Limosa fedoa) är en spov som häckar på prärien i norra Nordamerika.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareMo
MolluskätareIn
InsektätareTe
TerrestriskSa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Ko
Kooperativ uppfödareMo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
Mi
MigrerarM
börjar medPräriespoven är den största av de fyra arterna inom släktet Limosa med en längd på cirka 45 centimeter, ett vingspann på 76 centimeter och en vikt på 370 gram. Det är den art inom sitt släkte som till fjäderdräkten påminner mest om spovarna i släktet Numenius. Den har en lång rak, något uppåtböjd näbb med svart näbbspets och dess ben är mörka.
Huvud, hals, bröst och undersidan hos den adulta fågeln i häckningsdräkt har mörka fina streck på en botten av ljus sandfärg med inslag av rostbrunt. Näbbfärgen är rosaorange och den har en svagt mörkare tygel och sandfärgat ögonbrynsstreck. Ryggen, övergumpen och stjärten är vattrad i mörkbrunt, beige och med stänk av vitt. Den har ljusa kanelfärgade vingundersidor. Ovansidan av vingen har ett stort fält i liknande ljusa kanelfärg som ringas in av de mörkvattrade tertialerna och mindre täckarna, och de mörka handtäckarna och yttre handpennorna.
Adulta fåglar i vinterdräkt och juvenila fåglar saknar de mörka strecken på bröstet och undersidan och deras näbbrot är rosa.
Präriespoven häckar i Kanada, i Alberta, Saskatchewan och Manitoba och i USA i de norra gränstrakterna av Kanada i Montana och North Dakota. Den häckar också i området sydväst om Jamesbukten i Ontario, Kanada.
Präriespoven är en flyttfågel och om hösten flyttar flockar till kusten av Kalifornien, Mexikanska golfen, Mexiko och som längst söderut till Venezuela. Till skillnad från de allra flesta amerikanska vadare har den ännu ej påträffats i Europa.
Artens häckningsbiotop är prärie i närheten av dammar och våtmarker och den placerar sitt bo direkt på marken i kort gräs. Bona är svåra att finna eftersom den ruvande föräldern gärna trycker hårt, så pass att man kan gå fram till boet utan att den flyger iväg. Präriespoven lägger tre till fem ägg.
Populationen minskade under 1800-talet på grund av jakt men kom att återhämta sig. Idag minskar populationen något, främst på grund av att deras häckningsbiotoper används som jordbruksmark. Den har dock ett stort utbredningsområde och anses inte minska tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). En studie från 2012 uppskattade antalet häckande par i Nordamerika till 174.000.
