Kvagga (Equus quagga quagga) är en utdöd underart till stäppzebran. Namnet lär vara onomatopoetiskt (det härmar kvaggans läte).
Kvaggan hade en fysionomi som i stora drag liknade stäppzebrans, men kroppens färgteckning skilde sig markant från denna. Kvaggan hade vita eller ljust gulbruna ränder mot mörkbrun botten till största delen på huvudet och halsen. Ränder kunde också finnas på främre delen av bålen men de tonade successivt bort närmare bakkroppen som för övrigt var brun eller mörkt brun. Benen och bukpartiet var enfärgat vita.
Kvaggan hade i Sydafrika och angränsande regioner ett större utbredningsområde och enligt gamla berättelser var den ganska talrik i regionen under 1600-talet. Vid denna tid började den intensiva jakten och årligen sköts tusentals individer. Nybyggare från Europa betraktade kvaggan som en konkurrent till sina tamboskap. Å andra sidan hade Sydafrika status som jaktparadis där välbärgade personer fick jaga för nöjets skull. Omkring 1850 var kvaggan utdöd söder om Oranjefloden. De sista individerna levde i Oranjefristaten men även dessa blev skjutna. Dessutom var året 1877 mycket torrt och efteråt listades arten som utdöd. Den sista individen i fångenskap, som var född i frihet, dog den 12 augusti 1883 i Amsterdams djurpark Artis, Nederländerna.
Trots allt finns oklarheter över den rätta tidpunkten. En tysk militär som 1901 var anställd i Tyska Sydvästafrika (idag Namibia) skrev att han iakttog flockar av kvagga i området. Men likaså berättade han om jakten på dessa djur. Människorna dödade kvaggorna för att de åt upp skörden.
