Jemenstenskvätta (Oenanthe bottae) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar. Den inkluderade tidigare höglandsstenskvättan (O. frenata) som underart och BirdLife Sverige gör det fortfarande, med svenska namnet svartpannad stenskvätta på den sammanslagna arten. Denna artikel behandlar bottae i begränsad mening.
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Paolo Emilio Botta (1802-1870), italiensk läkare, naturforskare och arkeolog tillika diplomat verksam i Egypten, Arabien och Persien 1830-1846.
Jemenstenskvätta är en stor (17-18 cm) och långbent stenskvätta som ofta står påfallande upprätt. Den har ett kraftigt vitt ögonbrynsstreck och ett brett mörkt ögonstreck. Stjärten är nästan helt svart eller brunsvart med vitt endast på yttre stjärtpennornas bas. Vidare är eden gråbrun på hjässa och ovansida, vit i ansiktet och på strupen samt orange eller sandbrun på bröst och flanker. Liknande höglandsstenskvättan, tidigare behandlad som underart, är mörkare ovan, med kanelorange på nedre halssidorna, bröstet och flankerna men beigevitt på bukens mitt.
Jemenstenskvättan hittas i höglänta områden på sydvästra Arabiska halvön (Mecka till Jemen). Tidigare inkluderades höglandsstenskvätta (O. frenata) i arten, men urskildes 2016 som egen art av BirdLife International, 2022 av tongivande eBird/Clements och 2023 av International Ornithological Congress. Svenska BirdLife Sverige behåller dem dock ännu som en och samma art, med trivialnamnet svartpannad stenskvätta.
Längre tillbaka har arten behandlats som samma art som isabellastenskvätta (O. isabellina) och framför allt sahelstenskvätta (O. heuglini), men den senare skiljer sig i både storlek, utseende, beteende och levnadsmiljö.
Fågeln förekommer i höglänta gräsmarker, steniga eller klippiga sluttningar, lavslätter samt kring jordbruksområden. Den är ofta lätt att komma nära inpå livet och ses sitta på staket, klippblock och buskar. Den födosöker på marken, men information om dess föda saknas. Arten häckar från februari till juni i Etiopien, medan vuxna fåglar med föda till ungar har noterats på Arabiska halvön.
