Uralbergen
8 arter
Uralbergen är en cirka 2 500 kilometer lång bergskedja i Ryssland. Uralbergen utgör också gräns mellan Europa och Asien.
Uralbergen åtskiljer den Östeuropeiska slätten från den Västsibiriska slätten och utgör en viktig klimatisk och geobotanisk gräns. Det visar sig genom fördelningen av vegetationen (lindens östra gräns, sibiriska lärkträdets västra gräns).
De nordliga delarna av bergskedjan är otillgängliga, medan omgivningarna i söder är välbefolkade och inkluderar miljonstäderna Jekaterinburg och Tjeljabinsk.
Geografi
Bergskedjan bildades under den yngre delen av Paleozoikum, dvs ungefär 250 till 300 miljoner år sedan. Den är på långa sträckor täckt av yngre sedimentära avlagringar och ibland genomskuren av en rad parallella längdförkastningar och gravsänkor, som dels blottar det äldre kristalliniska underlaget, dels låter yngre avlagringar kvarstå i gravsänkor. Även äldre strukturelement ingår i denna zon och förorsakar delvis de många avvikelserna från den nord-sydliga strykningen mot nordöst och nordväst. Delvis bidrar de till att bilda subparallella kedjor. Postuma rörelser inom berggrunden, lokalt uppnående betydande intensitet, kan spåras både i norr och i söder. Bergskedjans höga ålder gör, att den i sin mellersta del, genom vittring och avspolning, till hög grad utjämnats och uppvisar lugna, långsluttande former, samt genom floderosion och utbildning av längddalar sönderdelats i mer eller mindre isolerade flacka parallellkedjor.
En vid tertiärtiden i norr begynnande vertikal höjning, som från 61° norrut tilltar i betydelse och som i trakter av tidigare isbetäckning (från 64° norrut) även fortgår under nuvarande tid har, i samband med förstärkt floderosion, låtit topografien i norr delvis anta alpin karaktär. I söder har den jämförelsevis nyligen skedda sänkningen av Kaspiska havets yta bidragit till ökning av de mot söder flytande flodernas lutningsförhållanden, vilket här även bidragit till att, i samband med den förstärkta erosionen, skapa en mer utpräglad topografi. Man delar vanligen in Uralbergen i tre delar: norra, mellersta och södra Uralbergen.
Uralbergen är en cirka 2 500 kilometer lång bergskedja i Ryssland. Uralbergen utgör också gräns mellan Europa och Asien.
Uralbergen åtskiljer den Östeuropeiska slätten från den Västsibiriska slätten och utgör en viktig klimatisk och geobotanisk gräns. Det visar sig genom fördelningen av vegetationen (lindens östra gräns, sibiriska lärkträdets västra gräns).
De nordliga delarna av bergskedjan är otillgängliga, medan omgivningarna i söder är välbefolkade och inkluderar miljonstäderna Jekaterinburg och Tjeljabinsk.
Geografi
Bergskedjan bildades under den yngre delen av Paleozoikum, dvs ungefär 250 till 300 miljoner år sedan. Den är på långa sträckor täckt av yngre sedimentära avlagringar och ibland genomskuren av en rad parallella längdförkastningar och gravsänkor, som dels blottar det äldre kristalliniska underlaget, dels låter yngre avlagringar kvarstå i gravsänkor. Även äldre strukturelement ingår i denna zon och förorsakar delvis de många avvikelserna från den nord-sydliga strykningen mot nordöst och nordväst. Delvis bidrar de till att bilda subparallella kedjor. Postuma rörelser inom berggrunden, lokalt uppnående betydande intensitet, kan spåras både i norr och i söder. Bergskedjans höga ålder gör, att den i sin mellersta del, genom vittring och avspolning, till hög grad utjämnats och uppvisar lugna, långsluttande former, samt genom floderosion och utbildning av längddalar sönderdelats i mer eller mindre isolerade flacka parallellkedjor.
En vid tertiärtiden i norr begynnande vertikal höjning, som från 61° norrut tilltar i betydelse och som i trakter av tidigare isbetäckning (från 64° norrut) även fortgår under nuvarande tid har, i samband med förstärkt floderosion, låtit topografien i norr delvis anta alpin karaktär. I söder har den jämförelsevis nyligen skedda sänkningen av Kaspiska havets yta bidragit till ökning av de mot söder flytande flodernas lutningsförhållanden, vilket här även bidragit till att, i samband med den förstärkta erosionen, skapa en mer utpräglad topografi. Man delar vanligen in Uralbergen i tre delar: norra, mellersta och södra Uralbergen.
