Anaxyrus canorus är en groddjursart som först beskrevs av Camp 1916. Den ingår i släktet Anaxyrus och familjen paddor. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareAsätare, nekrofager, är djur som äter lik och kadaver, alltså människor och djur som de inte dödat själva. Asätarna utgör en viktig del av...
Fo
Fossoriala djurHo
Hoppande djurEtt hopp är en rörelse där en organism eller ett icke-levande system, till exempel en robot, förflyttar sig genom luften i en projektilbana. Et...
Te
TerrestriskOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Bete är när ett djur äter växtdelar, ofta på ett sådant sätt att växten överlever.
Po
PolygynandriPo
Polygama djurPolygami, eller månggifte, står i motsats till monogami, det vill säga äktenskap mellan två personer. Följande terminologi brukar användas f...
Gi
GiftigSo
Solitära djurAt
Att gå i ideDvala, även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin a...
Y
börjar medEn kraftigt byggd padda med torr, vårtig hud, stora, ovala, platta parotidkörtlar (giftkörtlarna bakom ögonen, som finns hos alla paddor) och tätt sittande ögon med horisontal pupill. Könsdimorfismen hos denna padda är mycket stor: Hanen är olivgrön till gulgrön med små, mörka fläckar, medan honan är grå till brun med stora, mörka fläckar. Strupe och buk är ljusa hos båda könen. Ungdjuren liknar honorna. Kroppslängden varierar mellan 4,5 och 7,5 cm.
Anaxyrus canorus lever i höglänta områden mellan 1460 och 3630 m som fuktiga bergsängar, videsnår och skogsbryn, vanligtvis i närheten av vatten.. Arten är dagaktiv; under natten gräver den ner sig i jorden, eller söker skydd under nedfallna trädstammar, i gnagarbon eller i videsnår. Arten rör sig kravlande snarare än hoppande.
Paddan övervintrar i gamla gnagarbon, klippspringor och i videbuskarnas rotsystem från månadsskiftet september / oktober till snösmältningen i april till juli.
Arten är långlivad; honorna blir minst 15 år gamla, hanarna minst 12 år.
De fullbildade djuren lever framför allt på leddjur, främst fjärilar, men även nyckelpigor, myror, vivlar, svartbaggar, spindlar, enkelfotingar och dubbelfotingar. Ynglen lever av alger och detritus.
Hanarna blir könsmogna vid 3 till 5 års ålder, honorna vid 4 till 6 år. Arten leker i grunda vattensamlingar och långsamrinnande bergsbäckar mellan maj och mitten av augusti. Under leken ger hanarna ifrån sig ett melodiöst, fågelliknande lockrop. Honan lägger mellan 1 500 och 2 000 ägg i en eller två rader. De kläcks efter 10 till 12 dagar, och ynglen förvandlas till fullbildade paddor efter ytterligare 7 till 9 veckor.
Arten är klassificerad av IUCN som starkt hotad ("EN"), och populationen minskar. Främsta orskerna tros vara svampsjukdomen chytridiomycosis, luftburna föroreningar som bekämpningsmedel från jordbruket, och överbetning av boskap. Torka och inplanterade rovfiskar är andra, möjliga orsaker.
