Alptrasten är en relativt stor (25-27 cm) trast. Ovansidan är rent varm olivbrun utan med endast svaga vingband. I ansiktet syns en vitaktig ögonring och en mörkfläck strax under och bakom ögat. Undertill är den kraftigt svartfjällig på flanker, mer utbrett än hos liknande arten långstjärtad trast (Z. dixoni). Denna har vidare längre stjärt och tydliga vingband.
De i alptrasten fram till nyligen inkluderade arterna himalayatrast och sichuantrast (se nedan) är mycket lika. Himalayatrasten är mer rostfärgad ovan, mindre kontrasterande teckningar ovan, har mörk bas på undre näbbhalvan samt längre näbb men kortare vingar. Sichuantrasten har även den kraftigare näbb än alptrasten, men även grå hjässa och nacke och mindre kontrastrik ansiktsteckning.
Alptrasten häckar i mycket höglänt terräng ovan trädgränsen, på mellan 3350 och 4420 meters höjd. I Himalaya ses den på stenig mark täckt av mossa och lav, i kort gräs och olika sorters låga örter och spridda dvärgvuxna rhododendron samt på stenar och klippblock av olika storlekar. I kinesiska Sichuan har den påträffats precis ovan trädgränsen vid klippbranter med buskar och närliggande alpängar. Vintertid ses den på lägre nivåer (300-3500 meter över havet), födosökande i rätt öppna områden som betesmarker intill skog och i skogsgläntor.
Fågeln ses födosöka på marken efter ryggradslösa djur, i par eller smågrupper. Jämfört med sina mycket skygga släktingar är den på grund av den öppna miljön relativt lätt att få syn på, men är också lätt att komma nära. Fågeln sjunger ofta olikt de övriga från en exponerad sitt plats, som ett klippblock.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).
