Hapalemur griseus är en primat i familjen lemurer som förekommer på Madagaskar.
Fo
FolivoraFr
FrugivoreVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Li
LignivoreAr
ArborealEn
Endemisk på öarKl
KlättraTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialE
börjar medArten når en kroppslängd (huvud och bål) av 24 till 40 cm, en svanslängd av 32 till 40 cm och en vikt mellan 0,7 och 1,0 kg. Pälsen är på ovansidan grå till olivgrå och på buken samt i ansiktet ljusgrå. Svansen är allmänt mörkare och håren kring ansiktet är mera kastanjebrun. Med de jämförelsevis långa bakbenen kan den hoppa långt.
Lemurens utbredningsområde ligger huvudsakligen på östra Madagaskar. Nyare studier antyder att vissa populationer av halvmakier på västra Madagaskar ska räknas till denna art. I regioner med flera olika halvmakier finns ofta hybrider och därför är utbredningsområdets gränser inte helt utredd. Habitatet utgörs av regnskogar som är rik på bambu. Arten vistas i låglandet och i upp till 1 600 meter höga bergstrakter.
Denna primat livnär sig huvudsakligen av bambu och äter dessutom blad av andra växter, blommor och frukter. Vissa delar av bambu är giftiga. Troligen äter lemuren huvudsakligen unga växtskott för att undvika de giftiga ämnena. Angående aktivitetstiden finns olika uppgifter. Overdorff et. al. (1997) skriver att arten är bara aktiv på dagen medan den enligt andra studier kan vara aktiv på natten.
Hapalemur griseus bildar flockar av omkring nio individer som består av en hanne, upp till två honor och deras ungar. De har olika skrik för kommunikationen. Gruppen har ett revir som markeras med körtelvätska. Parningen sker vanligen mellan oktober och januari. Dräktigheten varar omkring 140 dagar och sedan föds vanligen ett enda ungdjur. I början sitter ungen i honans mun när modern rör sig och senare rider den på moderns rygg eller väntar i ett gömställe. Honan slutar efter fyra månader med digivning och alla ungar som blev könsmogna lämnar flocken. Under människans uppsikt går livslängden upp till 17 år.
