Himalayaprinia (Prinia crinigera) är en asiatisk fågel i familjen cistikolor inom ordningen tättingar.
Prinia kommer av Prinya, det javanesiska namnet för bandvingad prinia (Prinia familiaris).
Himalayaprinia är en stor (16 cm) och färglös prinia med kraftig näbb och kilformad, spetsig stjärt. Under häckningstid har den mörk näbb och tygel samt otydligt streckad gråbrun ovansida. Utanför häckningstid ovansidan istället tydligt streckad och rostbrun, medan tygeln är beigefärgad. Sången, som ofta framförs i böljande sångflykt, består av en hurtig, rytmisk och raspig fras som kvickt upprepas tre eller fyra gånger.
Prinia crinigera har traditionellt ansetts bilda artpart med brun prinia (P. polychroa) baserat på att de är väldigt lika i lätena, men skiljer sig åt i levnadsmiljö, liksom häckningsdräktens utseende, och ersätter varandra geografiskt och höjdledes. Enligt denna fördelning har crinigera ansetts omfatta sex underarter, med följande utbredning:
Genetiska studier har dock visat att denna indelning är felaktig, där dels dessa underarter inte är varandras närmaste släktingar, dels att relationen till brun prinia ser annorlunda ut. Baserat på dessa resultat, i kombination med skillnader i utseende och läten, rekommenderar författarna till studien att artparet crinigera/polychroa istället delas in i fem arter, enligt följande (med namn efter beslut från BirdLife Sveriges taxonomikommitté):
Tongivande taxonomiska auktoriteten International Ornithological Congress (IOC) har sedan 2020 följt studiens rekommendationer, och denna linje följs även här. Även eBird/Clements följer sedan 2021 denna indelning. Notera att crinigera alltså har tilldelats nytt svenskt trivialnamn från det tidigare strimmig prinia, för att förtydliga att arten utgör en ny sammansättning av taxon.
Himalayaprinia påträffas mellan 300 och 3100 meters höjd på öppna, gräsbevuxna sluttningar med spridda buskar, framför allt berberis. Den födosöker vanligtis tillbakadraget för sig själv eller i par, på eller nära marken efter ryggradslösa djur, framför allt insekter och deras larver. Fågeln häckar under regnsäsongen mellan maj och oktober, där de flesta lägger ägg i maj eller juli och augusti. Arten är huvudsakligen stannfågel, men många individer rör sig till lägre regioner vintertid.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt talrik, men föga känd i Afghanistan.
