Ekorrbäver (Aplodontia rufa) är ett djur i underordningen ekorrartade gnagare som förekommer i Nordamerika. Trots namnet är den inte närmare släkt med bävrar. Djuret är den nu levande enda arten i sitt släkte och även i familjen Aplodontiidae.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fo
FolivoraGr
GraminivoreTe
TerrestriskAl
Altriciella djurVi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Fo
Fossoriala djurSo
Solitära djurIn
Inte en migrantM
börjar medAngående utseende liknar ekorrbävern i viss mån en bisamråtta som saknar svans. Den har en klumpig kropp med korta extremiteter. Öronen (storlek 1,6 till 2,2 cm) och ögonen är små och nästan osynliga i pälsen. Kroppslängden med svans är 26 till 47 centimeter och svansen är 1,7 till 4,7 centimeter lång. Med en genomsnittlig vikt av 800 gram (i undantagsfall upp till 1,8 kg) är ekorrbävern jämförelsevis tung i gruppen gnagare. Djuret har 4,8 till 6,8 cm långa bakfötter.
Den korta pälsen har en mörk gråbrun till rödbrun färg och undersidan är lite ljusare. Hos flera exemplar förekommer en vit fläck framför öronen och några individer har vita fläckar på undersidan. Förutom tummen är framtassens fingrar utrustade med långa klor. Den lite motsättliga tummen har istället en liten klo som liknar en nagel. Pälsen byta bara en gång per år under hösten. Ekorrbävern har orange tandemalj på framtänderna. I överkäken förekommer per sida en framtand, ingen hörntand, två premolarer och tre molarer. I underkäken finns bara en premolar per sida. Denna gnagare har alltså 22 tänder.
Äldre exemplar är vanligen mindre gråaktig än unga individer.
Artens utbredningsområde sträcker sig som en remsa längs Nordamerikas västkust. Området börjar i södra British Columbia och går fram till mellersta Kalifornien. Trots det engelska namnet Mountain Beaver ("bergsbäver") undviker ekorrbävern Klippiga bergen och vistas helst i låglänta regioner. Habitatet utgörs av skogar med tät undervegetation som erbjuder många gömställen. Djuret lever alltid i närheten av vattenansamlingar. Boet byggs vid kanten av floder och träskmarker. I sällsynta fall når arten 2200 meter över havet.
Ekorrbävern bygger ett tunnelsystem där varje gång ungefär har 20 centimeters diameter. I boets centrum finns en kammare som har en diameter av 50 till 60 cm samt en höjd av 30 till 40 cm. Systemet städas och förstoras hela tiden. På så sätt uppstår "döda" (oanvända) gångar som ibland blir bostad åt kaniner och andra ekorrartade gnagare. Ekorrbävern går inte i ide men den samlar större förråd av föda före vintern. Individerna är främst nattaktiva men ibland letar de på dagen efter föda.
Födan består av alla olika slag gröna växtdelar. Bara under vintern när födan är knapp äter ekorrbävern även bark och kvistar. För att nå blad kan ekorrbävern klättra i buskar och småträd. Den tar sig då upp från gren till gren och den når ibland 7 meter över marken. Arten kan äta växter med cellulosa som undvikas av olika andra däggdjur samt växter som delvis år giftiga för andra djur. Till de mera ovanliga växterna räknas ormbunkar, arter av fräkensläktet, arter av rododendronsläktet och växter med taggar. För en bättre ämnesomsättning äter ekorrbävern delar av sin avföring (koprofag). Framför boet utgångar lagras ofta växtdelar som torkas till hö. Antagligen ökas så födans hållbarhet.
Utom under parningstiden lever ekorrbävern ensam och försvarar sitt bo mot artfränder. För kommunikationen har arten höga skrik och den skrapar sina framtänder mot varandra. Reviret är 0,02 till 4,0 hektar stort. Parningstiden infaller mellan januari och mars och direkt efteråt går hannar och honor skilda väger. Efter dräktigheten som varar i cirka 30 dagar föds två eller tre ungar. Ungarna är vid födelsen 18 till 29,5 g tunga och blinda och öppnar ögonen efter ungefär femtio dagar. De dias cirka åtta veckor och stannar under den tiden i boet. Ungarna är efter två år fullt utvecklade och könsmogna. Medellivslängden ligger mellan 5 och 6 år. Unga honor kan ha ägglossning ett år efter födelsen men den första dräktigheten sker under andra levnadsåret.
När ungarna vandrar upp till 500 meter för att hitta ett eget revir faller de ofta offer för prärievargar och rovlevande fåglar.
