Dvärgvildsvin
Dvärgsvin eller dvärgvildsvin (Porcula salvania) är den enda arten i släktet Porcula i familjen svindjur. Arten är starkt hotad och är den minsta i familjen. Zoologer har under ett antal år räknat arten till släktet Sus, men sedan 2007 har man återgått till den ursprungliga klassningen.
Hanar når en kroppslängd mellan 66 och 71 cm och honor blir 55 till 62 cm långa. Mankhöjden är 23 till 30 cm för hanar samt 20 till 22 cm för honor. Svansen är bara en kort stump med 2 till 3 cm längd. Vikten ligger för hanar mellan 7,5 och 12 kg och för honor mellan 6,5 och 7,5 kg. Hanar har dessutom längre hörntänder än honor. Dvärgsvin har en avrundad kroppsform och jämförelsevis korta extremiteter. Pälsen har en gråbrun färg och är på undersidan lite ljusare.
Honor har bara tre par spenar.
Dvärgsvin förekommer i norra delar av Sydostasien. Deras ursprungliga levnadsområde utgjordes av nordöstra Indien, södra Nepal och Bhutan. Idag finns de kvar bara i två viltparker i den indiska delstaten Assam. Deras habitat bildas av öppna landskap med tätt och högvuxet gräs samt några träd och buskar.
Dvärgsvin lever i familjegrupper med oftast fyra till fem individer som består av två honor med deras ungar. Vuxna hanar lever utanför parningstiden ensamma men håller ibland lös kontakt till sina familjer. Arten är huvudsakligen aktiv på dagen men vilar under de hetaste timmarna. Deras tillhåll består av en grop som polstras med växtdelar. Viloplatsen används av hela gruppen gemensamt som skydd mot nätternas kyla.
Efter dräktigheten som varar i cirka 100 dagar föder honan vanligtvis tre till fyra ungdjur. Parningen är bunden till årstiden och sker huvudsakligen vid början av vårens monsun från april till maj. Ungdjur är vid födelsen 16 till 19,5 centimeter långa och 135 till 250 gram tunga. Deras hud är i början grå till rosa. Efter 13 till 33 månader är unga dvärgsvin könsmogna. Dessa djur kan bli 10 till 12 år gamla.
Dvärgsvinet är den enda representanten för Porcula, vilket gör det än mer angeläget att bevara denna akut hotade art. Dess utrotning skulle ju leda till förlust av en unik evolutionär gren av svin. De brukade vara rikligt förekommande i de långa, våta gräsmarkerna i södra Himalayas utlöpare från Uttar Pradesh till Assam, genom Nepal och norra Bengalen. Mänskliga intrång har dock i stort sett förstört dvärgsvinens naturliga livsmiljö genom utveckling, jordbruk, inhemskt bete och avsiktliga bränder. Endast en livskraftig population finns kvar i Manas Tiger Reserve, men även där kvarstår hotet från betande boskap, tjuvjakt och brand. Den totala vilda populationen uppskattas vara mindre än 150 djur och arten finns angiven som "akut hotad".. Deras sällsynthet kontrasterar starkt mot den enorma populationen vildsvin i Indien.
