Västlig klogalago (Euoticus elegantulus) är en däggdjursart som först beskrevs av John Lawrence Le Conte 1857. Euoticus elegantulus ingår i släktet klogalagoer och familjen galagoer. Inga underarter finns listade.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Ar
ArborealZo
ZoochoryGl
Glidflygande djurGlidflykt eller glidflygning är när en kropp tyngre än luft, rör sig genom luften utan att falla, enbart med hjälp av tryckkraft från de yttr...
Po
PollinatörEn pollinatör är en överförare av pollen från växtens hanorgan, ståndarna, till honorganen, pistillen, på blommande växter, fanerogamer. F...
Ho
Hoppande djurEtt hopp är en rörelse där en organism eller ett icke-levande system, till exempel en robot, förflyttar sig genom luften i en projektilbana. Et...
Re
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Te
TerrestriskVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygyniPo
Polygama djurPolygami, eller månggifte, står i motsats till monogami, det vill säga äktenskap mellan två personer. Följande terminologi brukar användas f...
So
SocialDo
DominanshierarkiIn
Inte en migrantS
börjar medArten når en kroppslängd (huvud och bål) mellan 22 och 24 cm samt en vikt mellan 270 och 360 gram. Därtill kommer den cirka 30 cm långa svansen. Pälsen har huvudsakligen en kanelbrun till grå färg och på ryggen finns en mörk längsgående strimma. Påfallande är de stora öronen och ögonen. Västlig klogalago har vid de flesta tårna spetsiga naglar som påminner om klor, bara vid andra tån av framtassarna finns en äkta klo. Artens första premolarer liknar hörntänder.
Denna primat förekommer i västcentrala Afrika vid Guineabukten. Utbredningsområdet sträcker sig från centrala Kamerun till västra Kongo-Kinshasa och österut till östra gränsen av Kongo-Brazzaville. Habitatet utgörs av tropiska regnskogar och andra fuktiga skogar i låglandet.
Västlig klogalago är främst aktiv på natten. Den klättrar oftast i trädens högra delar som ligger 5 till 35 meter över marken. Hannar söker vanligen ensam efter föda och honor bildar små flockar. När de vilar bildas blandade grupper med bägge kön. Flocken har vanligen upp till 8 medlemmar och maximalt 20 medlemmar. Vid viloplatsen konstrueras bon av kvistar och löv eller individerna gömmer sig i trädens håligheter. Gruppen har ett revir som markeras med körtelvätska. För kommunikationen har de flera olika läten.
Arten klättrar med fyra extremiteter och kan hoppa 12 meter från träd till träd. Den äter huvudsakligen naturgummi och slickar trädets vätskor. Dessutom äts insekter och några få frukter.
Honor kan para sig två gånger per år och föder efter cirka fyra månaders dräktighet ett ungdjur. Ungen börjar efter 4 till 8 veckor med fast föda och 2 till 3 veckor senare slutar modern med digivning. Honor med nyfödda ungdjur vistas sällan nära flockens hannar då hannar ibland dödar sina ungar. Det är inte känt när västlig klogalago blir könsmogen. Hannar letar efter en ny flock innan de parar sig för första gången. Livslängden i naturen går upp till 4 år och några individer i fångenskap blev 15 år gamla.
