Koslovsparv (Emberiza koslowi) är en fåtalig asiatisk tätting i familjen fältsparvar. Den förekommer endast i höga bergstrakter ovan trädgränsen i västra Kina. Beståndet tros vara stabilt, men IUCN anser den ändå vara nära hotad med tanke på den begränsade världspopulationen.
Fågelns vetenskapliga namn är en hyllning till den ryske upptäcktsresanden Pjotr Kuzmich Koslov (1863-1935). Fram tills nyligen kallades den även koslovsparv på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.
Tibetsparven är en satt, tjurnackad och rätt långstjärtad fältsparv med en kroppslängd på 16 centimeter. Hanen är karakteristisk med svart hjässa, brett vitt ögonbrynsstreck, vit strupe och svart på övre delen av bröstet. Ovansidan av vingen är kastanjefärgad.
Tibetsparven förekommer endast i bergstrakter i västra Kina (torra Tibets gränser, sydvästra Qinghai och Sichuan). Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Genetiska studier visar att den står närmast rödkindad sparv (Emberiza fucata) och kornsparv (Emberiza calandra).
Tibetsparven bebor relativt öde och branta, busktäkta sluttningar ovan trädgränsen mellan 3 600 och 4 600 meters höjd. Födan antas bestå av olika frön, men utan tvekan mestadels insektsätare under häckningstid. Fågeln bygger ett jämfört med sina släktingar avvikande kupolformat bo och verkar häcka sent, med start först i slutet av juni och början av juni och kläckta ungar i mitten av juli. Arten antas vara stannfågel, möjligen att den rör sig till lägre regioner under hårt vinterväder, även om detta inte belagts.
Populationen för tibetsparven verkar stabil och inga hot har identifierats mot arten. Den har dock en liten världspopulation på endast mellan 6 000 och 15 000 vuxna individer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad.
