Svart åsnehare (Lepus insularis) är ett hardjur som förekommer på en mexikansk ö i Californiaviken.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fo
FolivoraTe
TerrestriskHo
Hoppande djurEtt hopp är en rörelse där en organism eller ett icke-levande system, till exempel en robot, förflyttar sig genom luften i en projektilbana. Et...
Pr
PrecocialEn
Endemisk på öarVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygyniPo
PolygynandriSo
Solitära djurIn
Inte en migrantB
börjar medArten liknar den svartsvansade åsneharen (Lepus californicus) men har några avvikande anatomiska kännetecken. Den når en genomsnittlig kroppslängd av 57,4 cm, en svanslängd av 9,6 cm och en vikt omkring 2,5 kg. Honor är allmänt något större än hannarna. Bakfötterna är omkring 12,1 cm långa och öronen är med en genomsnittlig längd av 10,5 cm något kortare än hos den svartsvansade åsneharen. Den svarta åsneharen motsvarar i storlek den på halvön Baja California levande underarten Lepus californicus martirensis men skiljer sig från denna genom vissa detaljer i skallens konstruktion.
Pälsen har på ovansidan allmänt en svart färg, men vissa hår är kanelbruna. Huvudet är svart med några gråa eller vita hår. Buken är kanel- till gråbrun. På bakfötternas insida löper en svart linje från tårna till hälen.
Den svarta åsneharen lever endemiskt på den cirka 80 km² stora mexikanska ön Isla Espíritu Santo som ligger öster om provinsen Baja California Sur. Öns högsta punkt befinner sig cirka 300 meter över havet. Dessutom infördes arten av människan på Pichilinque, en mindre ö i samma region.
Arten förekommer i alla habitat på ön men föredrar dalgångar och mindre branta bergssluttningar. Ön är av vulkaniskt ursprung och saknar större vattendrag och dammar med sötvatten. Landskapet liknar därför en öken med buskartade växter av släktena Prosopis, Ambrosia och Acacia samt kaktusväxter av släktena Pachycereus, Stenocereus och Opuntia.
Individerna lever när det inte är parningstid ensamma och är främst nattaktiva. På dagen vilar de i skuggan av bland annat buskar. Den svarta åsneharen bygger liksom alla andra av släktet inga underjordiska bon utan bara mindre fördjupningar i marken. På grund av den svarta pälsfärgen syns haren ganska bra, även när den är orörlig.
Det enda rovdjuret som lever på ön är kattfretten (Bassariscus astutus) som troligen jagar unga harar. Dessutom är på Espíritu Santo några rovfåglar kända.
Arten livnär sig av växtdelar och föredrar gräs. Dessutom äter den bark, örter och köttiga delar av arter från orgelkaktussläktet (Stenocereus). Förutom sällsynt regnvatten finns inget sötvatten på ön och därför täcker haren sitt vätskebehov med födan.
Parningen sker under tider med milda väderförhållanden, vanligen mellan januari och augusti. Hannar strider med hjälp av sina fram- och baktassar mot varandra för rätten att para sig. Hannar bitar och slår även under själva parningen och kan skada honan.
Honor kan para sig två till tre gånger per år och efter 41 till 43 dagars dräktighet föds ungarna under våren eller sommaren. Per kull föds vanligen tre eller fyra ungar. Ungarna har vid födelsen redan päls och öppna ögon. Efter några dagar digivning lämnar ungarna modern.
