Snöskohare (Lepus americanus) är en art av harar som lever i Nordamerika. Dess namn kommer av de stora fötterna, som gör att den kan ta sig fram över snö utan att sjunka ner.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Cr
CrepuskulärVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Li
LignivoreTe
TerrestriskHo
Hoppande djurEtt hopp är en rörelse där en organism eller ett icke-levande system, till exempel en robot, förflyttar sig genom luften i en projektilbana. Et...
Pr
PrecocialBe
BetesdjurBete är när ett djur äter växtdelar, ofta på ett sådant sätt att växten överlever.
Vä
Växtätande djurRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Gr
Grävande djurPo
PolygynandriSo
Solitära djurIn
Inte en migrantS
börjar medSn
SnövitMed en längd av 41 till 52 centimeter och en vikt omkring 1,5 kilogram räknas denna art till de mindre i släktet. Svansens längd ligger mellan 3 och 5 centimeter. Liksom skogsharen (Lepus timidus) byter snöskoharen päls före vintern. Färgen ändrar sig från brunaktig till vit vilket ger ett bättre kamouflage i snön. Ett markant kännetecken är de 6 till 7 centimeter långa öronen med svarta spetsar. Pälsen byts bara i norra delar av utbredningsområdet. På harens fotsula finns många hår (huvudsakligen vid de bakre extremiteterna) som gör att foten liknar en snösko.
Snöskoharar lever i Nordamerika. De finns i nästan hela Alaska och Kanada (med undantag av de allra nordligaste regioner) och dessutom i delar av övriga USA (i norra och nordöstra landsdelar samt i Klippiga bergen).
Arten lever i flera olika habitat som till exempel taiga, tundra, öppna gräsregioner och träskmarker. Varje individ lever ensam men det finns ofta flera exemplar i samma region med överlappande revir. Snöskohare är vanligen aktiv på gryningen och natten men den är även ute vid molnigt väder. Som alla harar i släktet Lepus kan den snabb springa och bra simma som är en fördel vid flykten. Snöskoharen går inte i vinterdvala.
Födans sammansättning är beroende på region och årstid. Haren äter bland annat gräs, blommor, knopp, kvistar och bark. Under vintern äter den ibland köttet av döda artfränder.
Parningstiden ligger mellan mars och augusti. Honan har möjlighet att para sig tre gånger under hela tiden. Dräktigheten varar i cirka 38 dagar och per kull föds två till fyra (sällan upp till åtta) ungdjur. Nyfödda harar är "borymmare" och redan efter en månad slutar honan att ge di.
Snöskoharar har flera naturliga fiender, däribland grå- och rödräv, rödlo, prärievarg och varg. Populationen utför periodiska ökningar och minskningar beroende på antalet fiender och tillgång till föda. På grund av den höga reproduktionstakten räknas dessa harar inte till de hotade arterna.
