Amerikansk trädkrypare (Certhia americana) är en nord- och centralamerikansk fågel i familjen trädkrypare inom ordningen tättingar. Den har tidigare behandlats som en del av den europeiska trädkryparen men urskiljs numera vanligen som egen art. Arten är vida spridd och beståndet anses vara livskraftigt.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareAr
ArborealAl
Altriciella djurKl
KlättraRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Ov
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Sa
SamladeSe
SeriemonogamiSo
Solitära djurDe
Delvis migrerandeB
börjar medKa
Kamouflerade DjurSm
Små DjurAmerikansk trädkryparen är en typisk, 13 cm lång trädkrypare med böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar. Arten är mycket lik den europeiska trädkryparen (C. familiaris), men är jämfört med underarten britannica av den senare mer tydligt streckad ovan (och verkar därför inte fläckad i samma utsträckning). Streckningen på manteln och skapularerna är vidare vitare.
Arten skiljer sig i utseende mellan individer med både grå, rödaktiga och bruna färgformer. Fåglarna skiljer sig också något åt geografiskt, där populationer i västra Nordamerika är relativt små, mörka och långnäbbade i motsats till större, ljusare och mer kortnäbbade östliga fåglar. Mest distinkta är de från sydöstra Arizona och vidare in i Mexiko. De är också mörka, framför allt på den gråaktiga buken och kastanjebruna övergumpen, med kortare och rundare vingar samt kortare näbbar än fåglar i västra Nordamerika.
Amerikansk trädkrypare förekommer i stora delar av Nordamerika, men i bergstrakter söderut genom Mexiko till Nicaragua i Centralamerika. Den delas in i tolv underarter fördelade på sex grupper, med följande utbredning:
Amerikansk trädkrypare har tidigare behandlats som en del av den europeiska trädkryparen, men skiljer sig åt framför allt lätesmässigt. I experiment svarar inte trädkryparen när den exponerats för läten från amerikansk trädkrypare. Genetiska studier visar också att de inte varandras närmaste släktingar, där amerikansk trädkrypare står närmast trädgårdsträdkryparen (C. brachydactyla). Andra studier visar att fåglar i Mexiko (albescens/alticola-gruppen) skiljer sig markant genetiskt från nordligare populationer och kan därför möjligen utgöra en egen art.
Amerikansk trädkrypare hittas i olika former av högväxt skog, framför allt i fuktiga och skuggiga områden. Där kryper den liksom andra trädkrypare som en liten hackspett på stammar och större grenar, på typiskt manér genom att krypa uppför och runt stammen i en spiral för att sedan flyga till foten på nästa träd och börja om. Födan består av insekter och små spindlar som den plockar i barken. Den ses ofta enstaka, men kan slå följe med blandflockar med exempelvis mesar och kungsfåglar.
Fågeln häckar mellan maj och juli i större delen av utbredningsområdet, men kan börja häcka redan i april, särskilt i södra och västra USA. I Mexiko inleder den häckningen redan i mars. Den lägger endast en kull.
Trädkryparen bygger ett litet skålformat bo som placeras dolt mellan stammen och en lös barkbit på ett stort och dött eller döende träd. Däri lägger den fem till sex ägg som ruvas i 13–17 dagar. Efter ytterligare 14–20 dagar är ungarna flygga.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 9,3 miljoner häckande individer.
