Havsgeting (Chironex fleckeri) är en mycket giftig art i ordningen kubmaneter. Den finns i vattnen norr om Australien och har de senaste 100 åren orsakat 100 människors död.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Ov
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
C
börjar medHavsgetingens klockformade kropp blir stor som ett människohuvud, och har otydliga markeringar som gör att den till utseendet påminner om en dödskalle. Den är blåaktig i färgen och praktiskt taget genomskinlig. Den har fyra knippen med sammanlagt 15 tentakler. Tentaklerna blir tre meter långa och är täckta med nematocyter – nässelceller med harpuner och gift som aktiveras både vid beröring och i närheten av vissa proteinämnen. Varje tentakel innehåller cirka 5 000 nässelceller.
Havsgetingen jagar på dagen och tillbringar nätterna vilande på havsbottnen. Dieten består av kräftdjur och småfisk. Själv aktar den sig för havssköldpaddor, som är skyddade mot dess gift på grund av sitt skal och tjocka skinn.
Havsgetingen lever i vattnen norr om Australien, samt i närliggande tropiska vatten.
Kontakt med dess nässelceller kan döda en människa på 3 minuter, och den har nog med gift för att döda 60 människor. Kontakt med 6–8 meter av tentaklerna (motsvarande 1/6 av tentakellängden hos en individ) ger nog med gift för att döda en människa. De senaste 100 åren har cirka 100 människor blivit dödade efter kontakt med havsgetingen. Många människor som bränts har dock klarat livhanken, och det tycks som om havsgetingen vill undvika kontakt med något så stort som en människa. Dess bytesdjur är mycket mindre. Strumpbyxor på armar och ben används som skydd av bland andra australiensiska livräddare.
Den är den näst farligaste maneten och hör till de för människor allra farligaste djuren. Den mycket mindre släktingen Irukandji (Carukia barnesi), med en klocka endast 5 millimeter stor, är ännu giftigare.
Symptomen vid kontakt med nässelcellerna är stark brännande smärta i delar av eller hela kroppen, samt kraftiga kräkningar. Blir man stungen av en havsgeting, hjälper det att hälla ättika på huden för att förhindra att nematocyterna avger mer gift.
