Endemiska djur i Sulawesi

Dvärgspökdjur, Tarsius pumilus, är en art av spökdjur som lever på södra Sulawesi i Indonesien. Arten är känd från bara tre fynd totalt, och kunskapen om den är därför mycket begränsad. Den upptäcktes först omkring 1920, och sedan såg ingen den på åttio år och den troddes vara utdöd. År 2000 återupptäcktes den dock av indonesiska forskare, och 2008 fångades tre individer levande och försågs med radiosändare. Bevarandestatus: Kunskapsbrist Mindre

Celebesmakak eller svart sulawesimakak (Macaca nigra) är en primat i familjen markattartade apor (Cercopithecidae) som förekommer på nordöstra Sulawesi (även kallad Celebes) och mindre öar i samma region. Mindre

Östligt spökdjur, Tarsius tarsier ("spectrum") är en art av spökdjur som lever på Sulawesi och kringliggande småöar i Indonesien. Flera tidigare underarter har separerats från Tarsius tarsier och omklassificerats som egna arter. Återstoden har en konstig osammanhängande utbredning och bör sannolikt också delas upp i flera arter. Bevarandestatus: Sårbar Mindre

Tonkinmakak (Macaca tonkeana) är en primat i familjen markattartade apor som förekommer endemisk på Sulawesi. Mindre

Sus celebensis är en däggdjursart som beskrevs av Müller och Hermann Schlegel 1843. Sus celebensis ingår i släktet Sus och familjen äkta svin. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan tre underarter.Sus celebensis celebensis Sus celebensis floresianus Sus celebensis timoriensisDetta svin förekommer på Sulawesi och på några mindre öar i närheten. Domesticerad ...
e former av arten introducerades på Moluckerna, på Timor och på andra sydostasiatiska öar. Där förekommer hybrider med vildsvinet som likaså blev införd. Habitatet varierar mellan regnskogar, träskmarker, gräsmarker och jordbruksmark. I bergstrakter vid 2500 meter över havet hittas arten i skogar som har mossa som undervegetation. Däremot är Sus celebensis mera vanlig i områden som ligger lägre än 1500 meter.Individerna bildar flockar som vanligen har upp till 6 medlemmar och i sällsynta fall upp till 9 medlemmar. Flocken består allmänt av 1-3 vuxna djur, 1-2 nästan vuxna djur och 1-3 ungar. Sus celebensis kan vara aktiv hela dagen men föredrar den tidiga morgonen och kvällen. Liksom andra svin är den allätare. Födan utgörs bland annat av rötter, frukter, unga växtskott, ryggradslösa djur, små ryggradsdjur och as. Mindre

Sulawesikuskus (Ailurops ursinus) är en pungdjursart som först beskrevs av Coenraad Jacob Temminck 1824. Ailurops ursinus ingår i släktet Ailurops och familjen klätterpungdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar. Mindre

Sangiheglasögonfågel (Zosterops nehrkorni) är en fågel i familjen glasögonfåglar inom ordningen tättingar. Mindre

Sangihesilkesstjärt (Eutrichomyias rowleyi) är en akut hotad tätting med mycket begränsad utbredning på en ö norr om Sulawesi i Indonesien. Mindre

Sangihevisslare (Coracornis sanghirensis) är en akut utrotningshotad fågel i familjen visslare. Den förekommer endast på en ö norr om Sulawesi i Indonesien. Mindre

Svartpannad glasögonfågel (Zosterops atrifrons) är en fågel i familjen glasögonfåglar inom ordningen tättingar. Mindre

Limnonectes arathooni är en groddjursart som först beskrevs av Smith 1927. Limnonectes arathooni ingår i släktet Limnonectes och familjen Dicroglossidae. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Mindre

Ingerophrynus celebensis är en groddjursart som först beskrevs av Günther 1859. Ingerophrynus celebensis ingår i släktet Ingerophrynus och familjen paddor. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Mindre

Celebespalmmård (Macrogalidia musschenbroekii) är ett rovdjur i familjen viverrider. Arten är ensam i släktet Macrogalidia.Som namnet antyder förekommer den bara på den indonesiska ön Sulawesi (Celebes). Liksom andra viverrider har den en långsträckt kropp, korta ben och en lång svans. Den korta och täta pälsen är på ovansidan brun och på undersidan, med undantag av det rödaktiga bröstet, gulvit. På sidorna finns otydliga mörka fläckar. Svansen har påfallande ring ...
ar i ljusbrun och mörkbrun. Kroppslängden (huvud och bål) ligger mellan 65 och 71 centimeter och vikten mellan 4 och 6 kilogram. Sedan tillkommer en 48 till 54 centimeter lång svans. Honor är lite mindre än hannar. Dessutom har honor en doftkörtel vid de yttre könsdelarna men en liknande körtel saknas hos hannar.Den lever ofta i regnskogar och tempererade skogar upp till 2 600 meter över havet. Arten kan anpassa sig till nästan alla landskap som finns på Sulawesi. Djuret är allätare och livnär sig både av små däggdjur, av fåglar och av frukter. Frukter äts främst från det palmliknande släktet Arenga som kompletteras med frukter från släktet Pandanus. Djuret har bra förmåga att klättra och det vistas ofta i träd. Arten letar sina byten oftare på marken än binturongen och leopardmården. Celebespalmmård är aktiv på natten och varje individ lever ensam når honan inte är brunstig. Det är inget känt om artens fortplantningssätt. Allmänt antas att Celebespalmmården fortplantar sig på samma sätt som andra viverrider. Enligt en studie från 1986 har individerna ett stort revir. De behöver 5 till 10 dagar för att besöka alla markanta platser inom territoriet.Ibland iakttas de i närheten av människans boplatser, där de dödar tamhöns.På grund av djurets undangömda levnadssätt finns inga fasta uppgifter om artens hotstatus. Tidigare antogs att arten bara lever på Sulawesis norra halvö men i nyare tider upptäcktes djuret även i andra regioner av ön. Kanske förekommer Celebespalmmården även på Togianöarna. De är inte särskilt talrika (uppskattningsvis 9000 vuxna exemplar samt ungar) men inte heller hotade. IUCN listar arten som sårbar (vulnerable). Den är skyddad enligt indonesiskt lag och den hittas i Rawa Aopa nationalpark samt i flera andra naturskyddsområden. Mindre

Mormakak (Macaca maura) är en art i släktet makaker som i sin tur tillhör familjen markattartade apor (Cercopithecidae). Mindre

Macaca hecki är en primat i släktet makaker som förekommer endemisk på Sulawesis norra halvö. Den listades tidigare som underart till tonkinmakak men godkänns numera oftast som art.I storleken motsvarar arten andra makaker. Macaca hecki har en mörkbrun till svartbrun päls med några kastanjebruna eller ljusbruna ställen. I de delar av utbredningsområdet som delas med tonkinmakak och Macaca nigrescens förekommer hybrider.Habitatet utgörs av tropiska reg ...
nskogar och andra fuktiga skogar. Det är inte mycket känt om artens levnadssätt. Den är troligen främst aktiv på dagen och vistas i träd eller på marken. Födan utgörs huvudsakligen av frukter samt av andra växtdelar och några ryggradslösa djur. Flera vuxna hanar och honor bildar tillsammans med sina ungar en flock. Inom gruppen finns en hierarki som beror på släktaskap med den dominanta honan. Per kull föds allmänt en unge.Arten hotas av skogsavverkningar och den dödas även av bönder som betraktar primaten som skadedjur på odlade växter. IUCN uppskattar att beståndet minskar med 30 procent under de kommande 40 åren och listar Macaca hecki som sårbar (VU). Mindre

Macaca ochreata är en däggdjursart som först beskrevs av Ogilby 1841. Macaca ochreata ingår i släktet makaker, och familjen markattartade apor.Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 2 underarter. Mindre

Tarsius dentatus (syn. T. dianae) är en art av spökdjur som lever på östra delen av centrala Sulawesi i Indonesien. Vedertaget svenskt namn saknas, men i analogi med engelska, franska och tyska kunde den kallas Dianaspökdjur. Arten upptäcktes först 1921, och återupptäcktes sedan 1991 varvid den fick ett nytt namn, T dianae. Snart insåg man dock att de två namnen var synonyma, och T. dentatus har prioritet. Bevarandestatus: Sårbar Mindre

Hyorhinomys stuempkei är en gnagare i familjen råttdjur som förekommer endemisk på norra Sulawesi. Mindre

Macaca nigrescens är en primat i släktet makaker som förekommer på norra Sulawesi. Mindre

Mindre

Tarsius lariang är en art av spökdjur som lever på västra delen av centrala Sulawesi i Indonesien, i Lariangflodens dalgång. Vedertaget svenskt namn saknas, men i analogi med engelska och tyska kunde den kallas Lariangspökdjur. Arten upptäcktes så sent som 2006. Bevarandestatus: Kunskapsbrist Mindre

Mindre

Tarsius pelengensis är en art av spökdjur som lever på ön Peleng strax öster om Sulawesi i Indonesien. Vedertaget svenskt namn saknas, men i analogi med engelska kunde den kallas Pelengspökdjur. Bevarandestatus: Starkt hotad Mindre

Tarsius wallacei är en primat i familjen spökdjur som förekommer på Sulawesi.Ovansidan är huvudsakligen täckt av gulbrun päls och på strupen finns en fläck som är kopparfärgad. Även tofsen vid svansens slut har en annan form jämförd med andra släktmedlemmar. Två individer sjunger i duett och sången är kännetecknande för arten. Dessutom finns genetiska skillnader till andra spökdjur.Arten förekommer i regionen som sammanlänkar Sulawesis norra halvö med den centrala ...
delen samt i avskilda områden som ligger lite mer söderut. Den lever i olika slags skogar.Tarsius wallacei är liksom andra spökdjur nattaktiv och gömmer sig på dagen i trädens håligheter eller sprickor. Den äter främst insekter samt andra smådjur.Detta spökdjur hotas av skogsavverkningar. I utbredningsområdet finns ett naturreservat. IUCN listar arten med kunskapsbrist (DD). Mindre

Mindre

Rubrisciurus rubriventer är en gnagare i familjen ekorrar och den enda arten i sitt släkte. Djuret lever endemisk på den indonesiska ön Sulawesi samt på mindre öar i samma region, till exempel Sangihe. Denna ekorre vistas vanligen i den tropiska regnskogen i trädens kronor men boet anläggs i växtligheten nära marken.Arten räknades ursprungligen till släktet praktekorrar men sedan 1990-talet utgör den ett eget släkte. Med en kroppslängd av cirka 25 centimeter ...
(utan svans) är den ganska stor för en ekorre. På kroppen finns inga strimmor.Rubrisciurus rubriventer hotas av regnskogens avverkning och jagas ibland när den tränger in på odlingsmark. Mindre

Crocidura rhoditis är en däggdjursart som beskrevs av Miller och Hollister 1921. Crocidura rhoditis ingår i släktet Crocidura och familjen näbbmöss. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.Denna näbbmus förekommer på Sulawesi med undantag av de östliga halvöarna. Den lever i kulliga områden och i bergstrakter mellan 200 och 3000 meter över havet. Arten vistas i ursprungliga skogar och i områden med ...
skogsbruk. Mindre

Styloctenium wallacei är en däggdjursart som först beskrevs av Gray 1866. Styloctenium wallacei ingår i släktet Styloctenium och familjen flyghundar. Inga underarter finns listade. Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar den brittiska biologen Alfred Russel Wallace.Denna flyghund förekommer på Sulawesi samt på mindre öar i samma region. Arten vistas i låglandet och i medelhöga bergstrakter upp till 1100 meter över havet. Habitatet utgörs av skogar.Arten ...
når en kroppslängd (huvud och bål) av 15 till 18 cm och saknar svans. Underarmarna är 9,0 till 9,6 cm långa och flyghundens vingspann är ungefär 50 cm. Den mjuka och lena pälsen har på ovansidan en grå färg med inslag av rödbrunt. Undersidan är täckt av ljus rödbrun päls och huvudet är mörkare rödbrun. Typiskt är flera vita strimmor eller fläckar i ansiktet.En individ i Tierpark Berlin levde minst 9 år efter att den importerades.Det största hotet för beståndet är skogsavverkningar när jordbruksmark skapas. Antagligen jagas ett fåtal exemplar för köttets skull. I utbredningsområdet förekommer med Lore Lindu nationalpark en skyddszon. Populationens minskning över 15 år (tre generationer) når troligen inte 30 procent. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad. Mindre

Rattus xanthurus är en däggdjursart som först beskrevs av Gray 1867. Rattus xanthurus ingår i släktet råttor och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.Denna råtta förekommer på Sulawesis nordöstra halvö. Den vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 1000 meter över havet. Habitatet utgörs av tropiska fuktiga skogar. Ibland besöker arten områden utanför skogarna. Individerna går fr ...
ämst på marken och de har troligen frukter som föda. Mindre

Crocidura levicula är en däggdjursart som beskrevs av Miller och Hollister 1921. Crocidura levicula ingår i släktet Crocidura och familjen näbbmöss. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.Denna näbbmus förekommer på sydöstra och centrala Sulawesi. Den vistas i kulliga områden och i bergstrakter mellan 200 och 1000 meter över havet. Arten lever i regnskogar. Det är inte känt om den kan överleva utan ...
för skogar. Mindre

Mindre

Prosciurillus murinus är en däggdjursart som först beskrevs av Müller och Hermann Schlegel 1844. Prosciurillus murinus ingår i släktet Prosciurillus och familjen ekorrar. IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan tre underarter.Arten förekommer på norra och centrala Sulawesi samt på några mindre öar i närheten. På Sangiheöarna, nordöst om Sulawesi, bl ...
ev arten antagligen introducerad. Den föredrar ursprungliga skogar och hittas sällan i andra områden med träd. I bergstrakter når Prosciurillus murinus 2200 meter över havet.Denna ekorre blir 10,2 till 15 cm lång (huvud och bål) och har en 5,5 till 12 cm lång svans. Vikten varierar mellan 42 och 110 g. Pälsen har en mörkbrun färg på ovansidan och en gråaktig färg på undersidan. Hos Prosciurillus murinus är svansen prickig i brun, ljusbrun och svart. Arten har inga tofsar på öronen, ingen strimma på ryggen och inga fläckar bakom öronen.Individerna är aktiva på dagen och klättrar främst i växtligheten. De äter frukter, frön och insekter. Prosciurillus murinus observerades tillsammans med andra ekorrar på samma träd och individerna tolererade varandra. Några upphittade och undersökta honor var dräktiga med en unge. Mindre

Bunomys coelestis är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas 1896. Bunomys coelestis ingår i släktet Bunomys och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som akut hotad. Inga underarter finns listade.Denna gnagare förekommer i ett litet område på södra Sulawesi. Arten lever i en bergstrakt och vistas där mellan 1800 och 2200 meter över havet. Regionen är täckt av skog. Mindre

Gracilimus radix är en gnagare i familjen råttdjur som förekommer endemisk på Sulawesi. Arten är närmast släkt med den likaså under 2010-talet ny beskrivna arten Waiomys mamasae. Tillsammans ingår de i en släktgrupp av näbbmusliknande råttdjur inom underfamiljen Murinae, den så kallade Echiothrix-gruppen.Det vetenskapliga släktnamnet är sammansatt av de latinska orden gracilis (smal) och mus (mus). Det syftar på bålens form. Artepitet är bildat av det latinska o ...
rdet radix (rot). Djuret har i lokalbefolkningens språk (språket Mamasa) namnet "rotråtta" och därför valdes ett liknande namn.Arten är känd från fem individer som upptäcktes vid berget Tanete Gandangdewata på centrala Sulawesi. Fyndplatsen ligger vid bergets låga sluttningar vid cirka 1600 meter över havet som är täckta av regnskog.Gracilimus radix når en kroppslängd (huvud och bål) av 10,8 till 12,5 cm, en svanslängd av 16,1 till 16,3 cm och en vikt av 34 till 45 g. Bakfötterna är 2,8 till 3,0 cm långa och öronen är 1,3 till 1,4 cm stora. Djuret har en smal kropp. Håren som bildar den korta och mjuka pälsen på ovansidan är gråa vid roten, mörkbruna i mitten och ljusbruna vid spetsen vad som ger en spräcklig gråbrun färg. På undersidan förekommer ljusgrå till vit päls. Den ljusa pälsen når vid extremiteterna upp till ovansidan. Hos Gracilimus radix är bakbenen lite längre än armarna. De flesta tår är utrustade med böjda klor förutom stortån som bär en nagel. Svansens uppdelning i en mörk ovansida och en ljus undersida är otydlig.I individernas magsäck registrerades rester av kackerlackor och andra insekter samt av växtdelar som kanske var rötter. Gracilimus radix går på marken och den är antagligen nattaktiv.Skogarnas omvandling till jordbruksmark sker främst i områden lägre än 1500 meter över havet. Området där arten hittades är än så länge ursprungligt. Det finns inga naturskyddszoner i regionen. Populationens storlek är okänd. IUCN listar arten med kunskapsbrist (DD). Mindre

Hyosciurus heinrichi är en däggdjursart som beskrevs av Archbold och Tate 1935. Hyosciurus heinrichi ingår i släktet Hyosciurus och familjen ekorrar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Mindre

Prosciurillus leucomus är en däggdjursart som först beskrevs av Müller och Hermann Schlegel 1844. Prosciurillus leucomus ingår i släktet Prosciurillus och familjen ekorrar. IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fyra underarter.Arten förekommer på Sulawesi och på några mindre öar i samma region. Den föredrar städsegröna skogar i låga bergstrak ...
ter och hittas även i andra skogar. Prosciurillus leucomus är ganska sällsynt.Denna ekorre blir 16,5 till 18,8 cm lång (huvud och bål) och har en 14 till 19 cm lång svans. Pälsens färg varierar något mellan de olika populationerna. Den har olivbrun grundfärg på ovansidan och ibland förekommer orange, ljusbruna eller svarta prickar. På undersidan är pälsen vanligen ockra till orangebrun. Kännetecknande är svarta tofsar på öronen och ljusgråa till vita fläckar bakom öronen. Svansen har otydliga ringar i svartaktig och ljusbrun samt en svart spets. Hos honor förekommer tre par spenar. Mindre

Bunomys prolatus är en däggdjursart som beskrevs av Guy G. Musser 1991. Bunomys prolatus ingår i släktet Bunomys och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade.Denna gnagare förekommer på östra Sulawesi. Arten vistas där i bergstrakter som ligger cirka 1800 meter över havet. Det kända utbredningsområdet är mindre än 5000 km² men kanske finns Bunomys prolatus i en större region. Habitatet utgörs av fukti ...
ga bergsskogar.Arten kännetecknas av en robust kropp och en lång nos. Kroppslängden (huvud och bål) är 15,6 till 17,9 cm och svanslängden varierar mellan 12,5 och 14,2 cm. Djuret har 3,3 till 3,5 cm långa bakfötter och 2,4 till 2,6 cm stora öron. Viktuppgifter saknas. Håren på ovansidan är grå nära roten och sedan följer flera svarta och ljusbruna band före den ljusbruna spetsen. Ovansidans päls ser så gråbrun ut. Det saknas en tydlig gräns mot undersidan som är orangebrun eller mörkbrun. Flera exemplar har inslag av silvergrå eller vit på undersidan vad som liknar frost i utseende. På händer och fötter är fjällen synliga med en fläckig brun färg. Öronen har allmänt samma färg som undersidan. Intill de långa klorna finns vid bakfoten långa hår. Två tredjedelar av svansen är mörkbruna och sedan följder ett ljusare område med fläckar. Svansens spets är över 2 mm vit.Individerna är främst nattaktiva och de går på marken. Födans sammansättning är antagligen lika som hos andra släktmedlemmar, alltså daggmaskar, frukter och kanske groddjur. Mindre

Bunomys penitus är en däggdjursart som först beskrevs av Miller och Hollister 1921. Bunomys penitus ingår i släktet Bunomys och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad. Inga underarter finns listade.Denna gnagare förekommer på centrala och östra Sulawesi. Arten vistas i bergstrakter som ligger högre än 1400 meter över havet. Habitatet utgörs av städsegröna bergsskogar. Mindre

Rhinolophus tatar är en fladdermus i familjen hästskonäsor som förekommer på Sulawesi. Populationen listades en längre tid som synonym till Rhinolophus euryotis och sedan 2013 godkänns den som art.Artepitet tatar etablerades 1939 av Tate och Archbold. De kopplade namnet till ett exemplar som inte blev godkänd som art. Namnet bildades av de första bokstäverna i zoologernas namn. Bergmans och Rozendaal använde 1982 det fria namnet för denna art.Denna h ...
ästskonäsa har 48,7 till 51 mm långa underarmar, en 16,3 till 20,2 mm lång svans, 11,5 till 12,4 mm långa bakfötter och 19,1 till 20,5 mm stora öron. Hudflikarna på näsan (bladet) har en hästskoliknande grundform som är 9 till 10 mm bred. Rhinolophus tatar är lite större och robustare än Rhinolophus arcuatus som lever i samma region. Den har trekantiga öron som är gulvita nära huvudet och gråbruna på spetsen. Den ulliga pälsen bildas av hår som är vitaktiga nära roten och bruna vid spetsen. Artens flygmembran är lite genomskinlig med gråbrun färg och några hår på undersidan nära bålen. Kännetecknande är en stor knöl på skallen ovanför näsan.Arten registrerades på hela Sulawesi. Den vistas i regnskogar och i bergsskogar. Fladdermusen vilar i träd och kanske även i grottor. Den jagar flygande insekter.Troligen påverkar skogsavverkningar artens bestånd. IUCN listar Rhinolophus tatar som livskraftig (LC). Mindre

Scotophilus celebensis är en fladdermusart som beskrevs av Henri Jacob Victor Sody 1928. Scotophilus celebensis ingår i släktet Scotophilus och familjen läderlappar. IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.Denna fladdermus förekommer på Sulawesi. Den vilar bland annat i byggnader och bildar flockar med upp till hundra medlemmar. Jakten sker över öppna landskap eller över trädens k ...
ronor. Mindre

Prosciurillus abstrusus är en däggdjursart som beskrevs av Moore 1958. Prosciurillus abstrusus ingår i släktet Prosciurillus och familjen ekorrar. IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.Arten förekommer endemisk i en mindre region på Sulawesis sydöstra halvö. Den lever i en 1500 till 2000 meter hög bergstrakt. Habitatet utgörs av bergsskogar.Denna ekorre blir 11,5 till 14,8 cm lång (h ...
uvud och bål) och har en 7,2 till 13 cm lång svans. Pälsens färg på ovansidan är mörkbrun med några ljusare prickar och undersidan har en mörkgrå färg. Ibland är buken ljusare till ljusbrun. Kännetecknande är öronens vitaktiga kant på ovansidan. Inget är känt om levnadssättet. Mindre

Bunomys fratrorum är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas 1896. Bunomys fratrorum ingår i släktet Bunomys och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar. Inga underarter finns listade.Denna gnagare förekommer i östra delen av Sulawesis norra halvö. Arten vistas i bergstrakter som är cirka 1050 meter höga och vissa individer når 1800 meter över havet. Habitatet utgörs av regnskog. Mindre