Gambiansk jättepåsråtta (Cricetomys gambianus) är en däggdjursart som beskrevs av Waterhouse 1840. Cricetomys gambianus ingår i släktet jättepåsråttor (Cricetomys) och familjen Nesomyidae. Inga underarter finns listade.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Te
TerrestriskKu
Kursiverade djurAl
Altriciella djurTo
TorporTorpor är den kortvariga formen av dvala hos djur, som är frågan om timmar. Den ska särskiljas från exempelvis vinterdvala, där perioden av d...
Zo
ZoochoryRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Gr
Grävande djurMo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialKo
KolonialEn koloni är i biologi en större mängd individuella organismer av samma art som lever tätt ihop, ofta till fördel för hela kolonin. Ibland ka...
In
Inte en migrantG
börjar medIndividerna blir inklusive svans 65 till 91 cm långa och de väger 1,0 till 1,5 kg. Arten har en grövre päls än afrikansk jättepåsråtta och kring ögonen finns ofta mörka ringar. Pälsfärgen är på ovansidan brun och på undersidan ljusare. Huvudet har en smal form med små ögon och dessutom förekommer stora kindpåsar. I kindpåsarna transporterar gnagaren föda.
Individer i södra delen av utbredningsområdet är mindre med en absolut längd av 67 till 84 cm och en svanslängd av 36,5 till 46 cm. De har 6,7 till 7,8 cm långa bakfötter och 3,8 till 4,9 cm stora öron. Nästan hela bakre halva av svansen är täckt med vita hår medan den främre delen är mörk. Under svansens hår finns inga fjäll. De avrundade öronen saknar hår. På grund av de små ögonen antas att lukten, hörseln och känselsinnet är viktigare för denna gnagare. Händer och fötter är nästan nakna med några vita hår på ovansidan. Gambiansk jättepåsråtta har en rudimentär tumme som är utrustad med en nagel. Alla andra fingrar och de fem tårna bär klor.
Denna gnagare förekommer i Afrika söder om Sahara. En stor population finns i sahelzonen från Senegal i väst till Sydsudan och Kenya i öst. Den andra stora populationen hittas mellan centrala Angola södra Tanzania och nordöstra Sydafrika. I bergstrakter når arten 2000 meter över havet. Det ursprungliga habitatet är skogar och mindre trädansamlingar i öppna landskap men arten har bra förmåga att anpassa sig till urbaniserade regioner.
Gambiansk jättepåsråtta är aktiv på natten och vilar på dagen i underjordiska bon som skapades av andra djur, i trädens håligheter eller i andra gömställen. Arten har mindre förmåga att lagra fett i kroppen och därför är den sällan ute under kalla nätter. Den har bra förmåga att klättra i växtligheten och bra simförmåga. Utanför parningstiden lever individerna främst ensam men honor och deras ungar kan bilda flockar. Reviret består av boet och det närmaste området och det försvaras intensivt mot artfränder. Längre bort från boet är individerna tolerant mot varandra. Revirets storlek varierar mellan 2,2 och 11 hektar.
Enligt en annan källa gräver arten det underjordiska tunnelsystemet själv med hjälp av framtänderna. Boet består av flera tunnlar med en genomsnittlig diameter av 13,7 cm samt av upp till fem kamrar. Rummet där gnagaren vistas fodras med kvistar och blad. Det har en diameter av cirka 45,5 cm och en höjd av ungefär 25,5 cm. De andra rummen används som förrådsrum eller som latrin. I Zimbabwe dokumenterades inte lika komplexa gångsystem. Förutom föda och torra växtdelar hittades en mängd bråte i gnagarens bon. Därför antas att den attraheras av alla mindre föremål med påfallande färgsättning.
Arten äter olika växtdelar som frukter, grönsaker och frön samt ryggradslösa djur som insekter och sniglar. Varje kindpåse kan fyllas med något mer än 100 ml föda per tillfälle. Gambiansk jättepåsråtta kan så transportera 3 kg föda i loppet av 2,5 timmar. Året 1967 dokumenterades ungar som åts honans avföring. Troligen får de så mikroorganismer som sedan hjälper vid ämnesomsättningen.
