Kapmås (Chroicocephalus hartlaubii) är en liten kustlevande mås endemisk för sydvästra Afrika.
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Karel Johann Gustav Hartlaub (1814-1900), tysk ornitolog och samlare.
Allätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Asätare, nekrofager, är djur som äter lik och kadaver, alltså människor och djur som de inte dödat själva. Asätarna utgör en viktig del av...
Te
TerrestriskSa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
So
SocialIn
Inte en migrantH
börjar medKapmåsen har en kroppslängd på 36-38 centimeter. Den är huvudsakligen vit med grå ovansida, svarta vingspetsar med tydliga vita "speglar", samt mörkrött på näbb och ben. Under häckningstid har den en mycket svag lavendelgrå huva, men resten av året är den vit. Könen är lika. Ungfågeln har ett brunt band över vingen.
Den skiljer sig från den något större arten gråhuvad mås genom sin tunnare och mörkare näbb, djupare röda ben, blekare huvud och mörka ögon. Unga kapmåsar saknar ett svart ändband på stjärten samt har mörkare ben, vitt huvud och ljusare områden på vingarna.
Kapmåsen förekommer utmed kusten och ses sällan långt från land. Den är liksom många måsfåglar allätare och kan födosöka vid soptippar liksom vada i grunt vatten efter små byten. Fågeln har anpassat sig till människans närvaro och kan bli väldigt tam nära bebyggelse. Den häckar i kolonier, kring Kapstaden där hälften av världspopulationen finns främst på Robben Island. De vuxna fåglarna flyger till fastlandet för att hitta föda till ungarna, en tur- och returresa på 24 km.