Myotis evotis är en däggdjursart som först beskrevs av Harrison Allen 1864. Den ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareAr
ArborealTo
TorporTorpor är den kortvariga formen av dvala hos djur, som är frågan om timmar. Den ska särskiljas från exempelvis vinterdvala, där perioden av d...
Te
TerrestriskVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygynandriPo
Polygama djurPolygami, eller månggifte, står i motsats till monogami, det vill säga äktenskap mellan två personer. Följande terminologi brukar användas f...
So
SocialKo
KolonialEn koloni är i biologi en större mängd individuella organismer av samma art som lever tätt ihop, ofta till fördel för hela kolonin. Ibland ka...
At
Att gå i ideDvala, även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin a...
In
Inte en migrantL
börjar medPälsen är tät, mjuk och glänsande med en dov, över ljust brunaktig till halmfärgad färg. Öronen, som är mycket långa för släktet (omkring 2 cm) är svarta, likaså flyghuden. Underarten M. e. pacificus är påtagligt mörk. Kroppslängden är 8,7 till 10 cm, inkluderande den 3,5 till 4,5 långa svansen, underarmslängden är 3,6 till 4 cm, vingbredden omkring 25 cm, och vikten 5 till 8 g.
Utbredningsområdet omfattar västra Nordamerika från södra British Columbia, södra Alberta och södra Saskatchewan i Kanada över västra USA från Washington, Idaho, Montana och North Dakota till Kalifornien, Arizona och New Mexico samt Baja California i nordvästra Mexiko.
Arten är vanligast i barrskog, från fuktiga kustskogar till bergsskogar upp till över 2 800 meters höjd. Den finns emellertid i många andra habitat karakteriserade av skog och klippor men också i buskage, chaparral och jordbruksbygder. Arten är nattaktiv som de flesta fladdermöss, och söker daglega i ihåliga träd, klippsprickor, grottor, övergivna gruvor, byggnader, håligheter i jorden eller under stora barkstycken på träd. Individerna sover antingen ensamma eller i små gupper på upptill 30 individer. Arten byter sovplatser regelbundet, något som minskar risken att de blir uppätna av rovdjur.
Arten kan som mest bli 22 år gammal i det fria, men det är osannolikt att den normalt uppnår en så hög ålder; medellivslängden antas vara något över två år.
Myotis evotis sover vintersömn, och väljer då grottor och övergivna gruvor.
Arten börjar flyga efter byten mellan 10 och 40 minuter efter solnedgången. Födan utgörs huvudsakligen av nattfjärilar, men den tar också skalbaggar, tvåvingar och spindlar. Fladdermusen kan ta byten både i flykten och sådana som sitter på något underlag.
Själv utgör arten byten för flera rovdjur specialiserade på smådäggdjur, som jordekorrar och björnar. I British Columbia tas arten även av snokarten Coluber mormon.
Litet är känt om artens fortplantning. Individerna parar sig på hösten eller den tidiga vintern före vintersömnen; honorna sparar sedan säden i sin kropp till den egentliga befruktningen under våren. En unge föds under senvåren/försommaren efter 40 till 60 dygns dräktighet. De dräktiga honorna har då flyttat till särskilda, mindre yngelkolonier. Ungen är naken när den föds, med en längd på 7 till 8 cm och en vikt på 1 till 1,5 g. Dock har den redan en uppsättning skarpa mjölktänder.
IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig och populationen är stabil. Emellertid listas habitatförlust till följd av igenfyllning av övergivna gruvor och amatörspeleologi som tänkbara hot.