Trollsparvuggla (Glaucidium californicum) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar. Den förekommer i västra Nordamerika. Systematiken kring arten är omstridd.
Trollsparvugglan är en liten (16–18 cm) och kompakt uggla med ett stort och runt huvud utan örontofsar, korta och rundade vingar samt relativt lång stjärt. Fjäderdräkten är brun med vita fläckar på ryggen och längsstreckad undersida. Den har vidare korta vita ögonbryn och små vita prickar på hjässan, till skillnad från rostsparvugglans som är streckad. På baksidan av huvudet syns två ögonlika mörka fläckar. Näbben är gul, liksom ögonen. Sången består av en serie ljusa och ihåliga visslingar, varje till varannan sekund. Hanar och honor kan ibland sjunga samtidigt i duett. Rostsparvugglan har en liknande sång, men är snabbare med hårdare toner. Lätet är en snabb, ljus och kort drill som ofta föregår sången.
Både utseende och läte varierar något geografiskt. Fåglar utmed Stillahavskusten tenderar att vara mörkare och brunare än de inåt landet i Klippiga Bergen, med långsammare sång.
Arten är mycket lik mexikansk sparvuggla och californiasparvuggla, och dessa behandlas ofta som en och samma art (se Systematik nedan). Jämfört med trollsparvuggla tenderar mexikansk sparvuggla att vara mer rostfärgad, med kortare vingar och stjärt. Även californiasparvugglan är mindre, men har längre stjärt, mer brun- än svartstreckad undertill och med ett ljusare brunt band över strupen. Även sången skiljer sig, med dubbla visslingar hos båda arterna, snabbare levererat hos mexikansk sparvuggla och långsammare hos californiasparvuggla.
Trollsparvuggla delas här upp i fyra underarter med följande utbredning:
Systematiken kring trollsparvugglan är dock omtvistad. Den bildar en grupp tillsammans med mexikansk sparvuggla (G. gnoma), guatemalasparvuggla (G. cobanense) och californiasparvuggla (G. hoskinsii) som antingen, som här, behandlas som olika arter, eller som en och samma under det vetenskapliga artnamnet gnoma som har prioritet.
Trollsparvugglan hittas i skogsområden, från lövskogar utmed vattendrag till högt belägna barrskogar vid trädgränsen. Den kan också påträffas bland poplar och aspar. Vintertid söker de sig till lägre liggande områden och kan då ta sig in i städer där de ofta ses jaga småfåglar vid fågelmatningar.
Liksom andra sparvugglor är den inte nattaktiv, vilket gör att den är lättare att få syn på än andra ugglor, framför allt när de sitter i toppen av ett träd. Födan består framför allt av små fåglar, som kolibrier, amerikanska sparvar, mesar och skogssångare, men även små däggdjur som jordekorrar, mullvadar och näbbmöss. Ibland kan den dock ta större byten flera gånger tyngre än sin egen vikt som virginiavaktel och kalifornientofsvaktel. Den tar även insekter som skalbaggar, fjärilar, syrsor och trollsländor, liksom kräldjur som ödlor och skinkar.
Trollsparvugglan häckar i trädhål vari den lägger två till sju ägg. Till skillnad från exempelvis rostpärlugglan har den inte noterats använda sig av holkar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).
