Australisk koel

Distribution

Geografi

Kontinenter

Länder

Australien, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Indonesien, Östtimor

Biogeografiska områden

Australiska regionen, Orientaliska regionen

Artgränserna mellan australisk koel, asiatisk koel och sulawesikoel är omstridda. Här följs Clements et al som delar in arten i åtta underarter, fördelade på två undergrupper, med följande utbredning:

orientalis-gruppen
- E. o. orientalis – södra Moluckerna
- E. o. picatus – Sumba till Timor och Kaiöarna
- E. o. rufiventer – Nya Guinea
- E. o. hybrida – Long Islands (Crown, Long och Tolokiwa), mellan Nya Guinea och Niu Briten
- E. o. salvadorii – Bismarckarkipelagen
- E. o. alberti – Salomonöarna
cyanocephalus-gruppen
- E. o. cyanocephalus – norra Queensland till New South Wales, Australien
- E. o. subcyanocephalus – nordvästra Australien till nordvästra Queensland

Andra inkluderar sulawesikoeln i australisk koel samt fåglar i norra Moluckerna som vanligen placeras i asiatisk koel.

Koelhanen har ett lättigenkännligt läte: Koo‑iil Liksom den svenska gökens läte består det av två ljudliga toner, men i koelens läte är den andra tonen starkare och har högre tonhöjd.