Pampashjort

Vanligtvis är pampashjortar aktiva på natten men i individer som känner sig säkra kan leta på dagen efter föda. En individ som känner sig hotad står orörligt i ett gömställe. När pampashjorten är synlig för inkräktaren springer den iväg med flera skutt och med svansens vita undersida upphöjd.

Exemplar som kan leva ostörd vilar och idisslar ofta på samma plats och växtligheten där pressas ihop. Hjorten lämnar sin avföring invid sovplatsen innan den ger sig iväg. Individerna stannar i ett begränsat område och utför inga längre vandringar.

Pampashjorten äter bland annat unga gröna växtskott samt blad från buskar och örter.

Under parningstiden förekommer strider mellan två eller flera hannar för rätten att para sig. Hannar markerar även buskar och andra växtdelar med vätska från huvudets körtlar. Under striden slår de med hornen och med framfötterna mot varandra. Å andra sidan har pampashjorten inget fast revir och hannar etablerar inget harem. Efter dräktigheten som varar i cirka sju månader föder honan en unge som vid födelsen är prickig. De flesta ungar föds under våren (september till november på södra jordklotet). Före ungens födelse lämnar honan flocken och de lever en tid avskild från artfränder. Ungen börjar ungefär efter 6 veckor med fast föda och den stannar cirka ett år i moderns närhet. Ungefär samtidig blir ungen könsmogen. Individer i fångenskap leve lite längre än 21 år.