Broktrast (Geokichla wardii) är en asiatisk fågel i familjen trastar inom ordningen tättingar.
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Samuel Neville Ward (1813-1897) brittisk kolonial ämbetsman i Indien 1832-1863.
Allätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Te
TerrestriskOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Murmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
Mi
MigrerarP
börjar medBroktrasten är en 22 cm lång trast med iögonfallande svartvit dräkt hos hanen. Ovansidan är mestadels svart, med långt, vitt ögonbrynsstreck och vita spetsar på vingtäckare, tertialer, övergump och stjärt. Undersidan är vit med svarta fläckar på flankerna. Ben och näbb är gula. Hona och ungfågel har samma mönster, men det svarta är ersatt av mörkbrunt och det vita av ljusbrunt. Teckningen på undersidan är mer fjällig. Sången är omusikalisk för att vara en trasts, bestående av en serie gnissliga toner följt av korta drillar.
Broktrasten förekommer i fuktiga områden nära vatten i öppna städsegröna skogar och ungskog på mellan 1500 och 2500 meters höjd. Vintertid ses den i öppnare områden på lägre höjd, 750-1500. Den födosöker ensam eller i par och ses ofta på marken, men flyger in i vegetationen och fryser still när den störs. Liksom många andra Geokichla-trastar är den rätt skygg. Broktrasten är en allätare, men äter mer insekter än frukt. Vintertid formar den flockar.
Broktrasten häckar från maj till juli. Den bygger ett djupt skålformat bo av mossa och löv som sammanfogas av lite lera och placeras upp till fem meter upp i en trädklyka. Den lägger tre till fyra vita eller blåaktiga ägg.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av fragmenterisering och habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som fåtalig och lokalt förekommande.
