Dvärgsnögås (Anser rossii) är en nordamerikansk gåsart, som namnet antyder en liten släkting till amerikanska snögåsen. Arten har påträffats i Europa, men de flesta fynd anses utgöras av rymlingar från fågelparker.
Fågelns vetenskapliga artnamn liksom dess engelska namn Ross's Goose hedrar Bernard Rogan Ross (1827–1874), en irländsk naturforskare och samlare av specimen tillika kommissionär för Hudson’s Bay Company i Kanada 1856-1871.
Te
TerrestriskSa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
So
SocialMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
Mi
MigrerarR
börjar medArten är vit förutom dess svarta vingtoppar. Den är till utseendet lik den vita fasen av snögås, men är uppskattningsvis 40 % mindre. En annan skillnad från snögåsen är att dvärgsnögåsens näbb är mindre i proportion till dess kropp och saknar ”svarta läppar”. Dvärgsnögås har liksom snögåsen en mörk fas, men den är extremt sällsynt.
Dvärgsnögåsen häckar på tundran i arktiska Kanada och övervintrar mycket längre söderut på kontinenten i södra USA, ibland i norra Mexiko. Dvärgsnögåsen är en sällsynt gäst i västra Europa, men hålls som parkfågel, varför det förekommer förrymda individer. I Sverige har dvärgsnögåsen påträffats vid 17 tillfällen, första gången i oktober 1995 vid Ottenby, Öland. Ingen av dessa bedöms med säkerhet härröra från vilda fåglar.
Honan ruvar de två till sex vita äggen medan hanen står i närheten och vaktar. När hon lämnar boet täcker honan äggen med dun. Dvärgsnögåsen är helvegetarian och äter gräs, säv, växtdelar och sädeskorn.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 2,1 miljoner vuxna individer.
