Sidstrimmig schakal (Canis adustus) är en art i familjen hunddjur.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
As
AsätareAsätare, nekrofager, är djur som äter lik och kadaver, alltså människor och djur som de inte dödat själva. Asätarna utgör en viktig del av...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Te
TerrestriskKu
Kursiverade djurAl
Altriciella djurRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Fl
FlockjägareMo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
Solitära djurSo
SocialDo
DominanshierarkiIn
Inte en migrantS
börjar medDenna vildhund är medelstor och har en mankhöjd av 41 till 50 centimeter. Kroppen (huvud och bål) är 65 till 81 centimeter lång och vikten ligger mellan 6,5 och 14 kilogram. Arten har en 30 till 41 centimeter lång svans. Hanar är vanligtvis något större och tyngre än honor. Pälsen har en gråbrun grundfärg på ovansidan och vid varje sida finns ofta en ljusare längsgående strimma som är begränsad av mörka hår. Sidstrimmig schakal har en vit svansspets. Artens rovdjurssax och andra delar av tanduppsättningen är bra anpassad till animalisk föda men inte lika bra som hos schabrakschakal eller afrikansk vildhund. Den har långa, böjda och spetsiga hörntänder med en ränna på framsidan. De över yttre framtänder liknar dessutom hörntänder. Tandformeln är I 3/3 C 1/1 P 4/4 M 2/3, alltså 42 tänder.
Djuret förekommer uteslutande i Afrika och där söder om Sahara. Schakalen undviker öppna landskap och lever i regioner med många buskar. Där hittar djuret många ställen att gömma sig. Även i täta skogar är arten sällan. I östra Afrika förekommer schakalen i bergsregioner som ligger 2700 meter över havet.
Den sidstrimmiga schakalen lever över flera år i monogama par. Varje par har ett territorium som är 0,2 till 4,0 km² stort. I områden där även människor förekommer, sker jakten endast under natten. Allmänt jagar varje individ ensam. Bara i enstaka fall iakttogs flockar med upp till 12 medlemmar som jagade tillsammans.
Som byte har arten mindre däggdjur som gnagare och hardjur samt småfåglar. Födans sammansättning är beroende på årstid och utbudet. I tider där antalet bytesdjur minskar, jagar arten mera sällan än de andra två schakaler. Frukter äts främst när de är mogna. Sidstrimmig schakal har i mindre mått ryggradslösa djur, gräs, kadaver och avföring av nötkreatur som föda. Det största bytet som en sidstrimmig schakal dödat var en unge av en grantgasell, och detta skedde i samarbete med en schabrakschakal.
Parningstiden i östra Afrika ligger vanligtvis i juni/juli samt i september/oktober. Efter dräktigheten som varar ungefär två månader (57 till 70 dagar) föder honan tre till sex ungar. Som födelseplats tjänstgör en lya i marken. Det kan vara en hålighet som skapades av ett jordsvin (Orycteropus afer), en ihålig termitstack eller en lya som grävs själv. Ungarna diar sin mor 8 till 10 veckor. Bägge föräldrar tar över de nästa 6 till 8 månader hand om ungarnas uppväxt. Uppsikt behövs på grund av att ungarna är aggressiva mot varandra. Vid slutet av tiden är ungarna könsmogna. Den sidstrimmiga schakalen kan bli 10 till 12 år gammal.
Ungar som blev självständiga etablerar ett revir som ligger 12 till 20 km från förädlarnas revir. Många ungar dör däremot tidigt. Den enda naturliga fienden som dödar ett större antal individer är leoparden. Antagligen faller sidstrimmig schakal ibland offer för andra större rovdjur.
