Argentinsk gråräv
Pampasräv eller argentinsk gråräv (Lycalopex griseus) är ett rovdjur i familjen hunddjur. Som namnet antyder förekommer den i den sydamerikanska pampasslätten samt i ökenområden och låga bergsregioner av Sydamerika. Arten livnär sig främst av mindre djur och frukter. Rävarnas päls exporterades tidigare i stort antal.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
As
AsätareAsätare, nekrofager, är djur som äter lik och kadaver, alltså människor och djur som de inte dödat själva. Asätarna utgör en viktig del av...
Köttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Te
TerrestriskKu
Kursiverade djurAl
Altriciella djurZo
ZoochoryRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
Solitära djurIn
Inte en migrantS
börjar medIndividerna når en kroppslängd mellan 50 och 66 cm (huvud + bål) samt en svanslängd av 12 till 35 cm. Vikten varierar mellan 2,5 och 4 kg. Arten liknar de äkta rävarna (Vulpes) i utseende och har påfallande stora öron (7,5 till 8,5 cm lång). Pälsen har en ljusgrå till ljusbrun färg och svansens spets är svart. Undersidan är ljusare till vit.
Pampasrävar lever i Chile och Argentina och troligen finns även ett mindre bestånd i Peru. Arten förekommer huvudsakligen på bägge sidor av Anderna mellan 17º och 54º sydlig bredd. Pampasräven infördes enligt äldre rapporter under 1920-talet på Falklandsöarna och andra mindre öar längs södra Sydamerikas östra kustlinje men det är oklart om de finns kvar.
Habitatet utgörs främst av Sydamerikas pampas och andra öppna landskap eller buskmarker i låglandet. Trots allt kan arten i bergstrakter hittas upp till 4 000 meter över havet.
Djuret livnär sig av gnagare och andra mindre däggdjur samt av fåglar, ödlor och as. Dessutom äter denna räv frukter (till exempel av Prosopanche americana, Cryptocarya alba och Lithraea caustica) och ibland ungdjur av får och get eller insekter. Beteendet vid födosöket beror på region och födans sammansättning. Vanligen jagar varje individ ensam men ibland iakttas 4 till 5 rävar tillsammans vid jakten. Flockjakt utförs troligen av föräldrar med sina nästan könsmogna ungar.
Jakten utförs huvudsakligen under natten men när de flesta byten är dagaktiva ändrar individen sina vanor. Räven strövar långsamt genom reviret och gör ibland snabba riktningsändringar. Den fångar bytet med ett snabbt hopp eller genom raskt grävande.
Pampasrävar är rent allmänt monogama och utanför parningstiden lever varje individ ensam. Ibland kan honan få hjälp av en annan hona vid ungarnas uppfostran. Paret har ett 0,2 till 2,9 km² stort revir som försvaras mot artfränder.
Parningen sker främst mellan augusti och september. Efter 53 till 58 dagars dräktighet föder honan i oktober 4 till 6 ungar. Hon gräver ingen egen lya utan använder naturliga håligheter eller gömställen som är skapade av människor, till exempel vägtrummor. De första 3 till 4 dagarna efter ungarnas födelse stannar honan vanligen i boet, där hon får mat av hannen eller den andra honan. Sedan vårdas ungarna ungefär lika mycket av moder och fader. Efter cirka en månad lämnar ungarna boet för korta utflykter och efter 5 till 6 månader letar de efter egna revir. Honan slutar troligen efter 4 till 5 månader med digivning. Könsmognaden uppnås antagligen efter ett år men därför saknas bevis.
Pampasräven har egentligen inga naturliga fiender. I enstaka fall dödas individer av puma eller magellanräv.
Livslängden i naturen är okänt. Pampasrävar i Santiagos zoo (Zoológico Nacional de Chile) har blivit omkring fem år gamla.
