Microtus townsendii är en däggdjursart som först beskrevs av John Bachman 1839. Microtus townsendii ingår i släktet åkersorkar och familjen hamsterartade gnagare. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Fo
FolivoraGr
GranivoreVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Li
LignivoreKu
Kursiverade djurTo
TorporTorpor är den kortvariga formen av dvala hos djur, som är frågan om timmar. Den ska särskiljas från exempelvis vinterdvala, där perioden av d...
Zo
ZoochoryFo
Fossoriala djurNa
NatatoriskTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
Po
PolygyniPo
Polygama djurPolygami, eller månggifte, står i motsats till monogami, det vill säga äktenskap mellan två personer. Följande terminologi brukar användas f...
So
SocialIn
Inte en migrantT
börjar medIndividerna blir med svans 155 till 235 mm långa och svanslängden är 42 till 75 mm. Arten har 19 till 29 mm långa bakfötter och 10 till 18 mm långa öron. Vikten är vanligen 40 till 103 g. På ovansidan förekommer brunaktig päls och undersidans päls bildas av hår som är grå nära roten samt grå, ljusbrun eller vit vid spetsen. Ofta finns en långsträckt vit fläck på strupen. Extremiteternas päls har en mörkbrun till brun färg. Håren är allmänt ganska korta. Båda kön har en körtel på höften men hos hannar är den större, särskilt under parningstiden. På grund av körtelvätskan ser håren kring körteln ofta mörka ut. Tandformeln är I 1/1 C 0/0 P 0/0 M 3/3, alltså 16 tänder.
Jämförd med andra åkersorkar som lever i samma region (Microtus oregoni, Microtus longicaudus) är Microtus townsendii störst.
Denna gnagare förekommer i västra Nordamerika vid Stilla havet från British Columbia i Kanada till Kalifornien i USA. Den lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1830 meter över havet. Arten vistas i fuktiga öppna landskap som marskland, betesmarker, vattendragens strandlinjer eller bergsängar.
Denna sork kan vara dag- och nattaktiv. Den håller ingen vinterdvala. I Vancouveröns bergstrakter skapar arten under vintern bon i snötäcket. En individ i delstaten Washington hade samlad ett förråd av rötter på 13 liter. Båda kön etablerar ett revir och särskild hannar försvarar territoriet genom aggressiv beteende. Hannarna strider mot varandra genom att boxas, brottas eller bitas. Efter vintern när populationen är minst delar bara en hanne och en hona samma revir och de bildar monogama par. Senare under året kan flera unga honor som just blev könsmogna dela reviret med en hanne. I sällsynta fall kan olika honor amma varandras ungar.
Microtus townsendii gräver underjordiska bon och några ingångar kan ligga under vattenytan. Den kan även bygga ett näste på markytan. Arten äter olika gröna växtdelar som gräs och örter samt jordstam. Honor har troligen flera kullar under årets varma månader. Dräktigheten varar 21 till 24 dagar och sedan föds 4 till 7 ungar per kull. Ungar som föddes i fångenskap diade sin mor 15 till 17 dagar. De blev efter 35 till 80 dagar könsmogna.
I naturen kan honor fortplanta sig när de väger minst 18 g. Hannar behöver en vikt av minst 30 g för att para sig. Vanligen söker hannar och honor ett eget revir när de blir könsmogna. Vissa honor får dela territoriet med modern.
Arten har flera olika naturliga fiender som rovlevande fåglar, prärievarg, tvättbjörn, rödlo, skunkar, tamkatt och ormar. De flesta exemplar lever därför inte längre än några månader.
