Durangoskrika (Cyanocorax dickeyi) är en fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar. Den är endemisk för nordvästra Mexiko. Arten är fåtalig och minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
Fågelns vetenskapliga namn hedrar Donald Ryder Dickey (1887–1932), en amerikansk zoolog, fotograf, författare och samlare av specimen.
Durangoskrikan är en stor (35,5–38 cm) skrika med spektakulär fjäderdräkt. Kännetecknande är en stor och spretig huvudtofs, gula ögon, svart på hjässa, strupe och i ett band över örontäckarna, mörkblått på ovansidan inklusive längst in på stjärten, medan stjärtspetsen och resten av fjäderdräkten är vit.
Fågeln förekommer i bergsskogar i nordvästra Mexiko (Sinaloa, Durango och Nayarit). Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Durangoskrikan hittas i blandskog med tall och ek i bergstrakter på mellan 1 350 och 2 150 meters höjd. Den påträffas vanligen i smågrupper med upp till 16 individer, ofta i sällskap med stellerskrikor. Även häckningsbeteendet är socialt, där varje par får hjälp av upp till åtta andra individer, varav de flesta verkar vara ungfåglar.
Arten är relativt fåtalig, har ett rätt begränsat utbredningsområde och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som nära hotad (LC). Beståndet uppskattas till i storleksordningen mellan 10 000 och 20 000 vuxna individer.
